Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Mats Larsson

Den kroatiske generalen kopierade Hermann Göring

Slobodan Praljak tog livet av sig under rättegången i Haag. Foto: ROBIN VAN LONKHUIJSEN / AP TT NYHETSBYRÅN
"Hermann Göring avundas nog Slobodan Praljak i dag", skriver Mats Larsson. Foto: PRESSENS BILD / SCANPIX SWEDEN

Hermann Göring avundas nog Slobodan Praljak i dag där nere i sitt helvete.

Nazisten tog sitt dödliga gift ensam i sin cell.

General Praljak gjorde det inför domarna och tv-kamerorna i Haag.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Hermann Göring hade ändå inte många timmar kvar att leva när han bet i en glasampull med cyankalium den 15 oktober 1946. Han skulle hängas dagen efter, dömd till döden vid Nürnberg-rättegången efter andra världskriget.

Den Internationella krigsförbrytardomstolen för forna Jugoslavien kan däremot inte utdöma dödsstraff. Ja, general Slobodan Praljak som i går skulle få sin dom fastställd efter att ha överklagat i lägre instans skulle inte ens ha fått domstolens strängaste straff, livstid.

Hans dom blev 20 år och då hade han redan avtjänat en stor del av straffet eftersom han suttit häktad sedan 2004. Men det var ett straff han vägrade godta och det på det mest spektakulära vis.

 

LÄS MER: Krigsförbrytaren tog livet av sig i rättssalen

 

Det stod från början klart att det skulle bli en historisk dag i Haag. Detta skulle bli den sista domen som utfärdades innan den slår igen vid nyår efter 24 år.

Nu blev den historisk av en helt annan anledning. 

– Jag har just druckit gift, sa Praljak ögonblicket efter att han tömt innehållet i en liten glasflaska och förklarat sin oskuld.

Hur han lyckats smuggla in giftet i rättegångssalen är för tillfället en gåta och naturligtvis mycket genant för domstolen. Det är inte så här en rättegång ska sluta, det var inte så här ICTY ville avsluta sitt jobb.

 

Ett jobb som utförts bättre än de flesta trodde var möjligt när den skapades 1993, mitt under brinnande krig i Bosnien-Hercegovina. Sedan dess har 161 personer åtalats för olika krigsbrott begångna under krigen i forna Jugoslavien på 1990-talet.

Nürnberg var segrarnas rättegång. Ingen ryss har ställts inför rätta för massvåldtäkterna eller fördrivningen av tyskar under krigsslutet. Ingen engelsman har åtalats för att ha raderat ut tyska städer.

ICTY däremot var från början en internationell domstol. Serberna har alltid beklagats sig över att det främst är serber som fällts och dömts. Det är sant. Det är också sant att de begick de flesta brotten.

Men de var inte ensamma. Onsdagens dom mot sex bosnienkroater är en påminnelse om det. General Praljak fälldes bland annat för krigsbrott begångna under striderna i staden Mostar 1993.

 

Det var en tid då kriget var som mörkast. Då till synes alla parter, slogs mot alla. Kroaterna hoppades bilda en egen ministad Herceg-Bosna i västra Bosnien och fördrev bosniakerna – bosnienmuslimerna – därifrån.

Mostar var en av de vackraste städerna, men sin ottomanska bro som magnifikt spände över floden Neretva. En bro som fanns med på Unescos världsarvslista. Den hade stått där sedan 1566 och klarat sig genom alla de krig som härjat i regionen.

Men bron överlevde inte general Praljak. I november 1993 riktade han sitt artilleri mot den och sköt den salva, för salva i bitar. Jag besökte Mostar cirka ett år senare, kriget pågick fortfarande och det muslimska östra Mostar var en ruinstad.

 

Bron är uppbyggt på nytt. Mostar också. Rättvisans kvarnar har malt mycket långsamt i Haag, en del hann dö innan de ställdes inför rätta.  Men det är väl ett gott betyg att den med sina domar lyckats reta upp alla sidor i den forna konflikten någon gång.

Slobodan Praljak hade överlämnat sig 2004. Kroatien var satt under press att lämna ut misstänkta krigsförbrytare om landet ville komma med i EU. Landet är EU-medlem sedan den 1 juli 2013.

ICTY dömde så sent som i förra veckan bosnienserbernas militäre befälhavare Ratko Mladic till livstids fängelse för bland annat folkmord. En dom som de anhöriga till hans tusentals offer väntat länge på.

Domen mot de sex bosnienkroaterna skulle bli finalen. ICTY hade förtjänat ett värdigare slut än Praljaks självmord. En symbol för det vansinne som härjade i tre år i Bosnien-Hercegovina.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!