Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Mats Larsson

Dagarna då folket från landet tog över Paris

Paris brinner när de ”Gula västarna” protesterar. Höjda bränslepriser utlöste protesterna. Foto: ETIENNE LAURANT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
President Emmanuel Macron fick vika ner sig. Och minska på sin ambition i kampen för klimatet. Foto: ETIENNE LAURENT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Foto: TESSON/ANDBZ/ABACA / TESSON/ANDBZ/ABACA STELLA PICTURES

Fransmännen brukar vara tidigt ute.

Så protesterna i Paris när folket från landet erövrar avenyerna i huvudstaden kan vara en försmak på vad som komma skall.

Frankrikes president Emmanuel Macron har precis vikt ner sig inför trycket och vingklippt sin klimatambition.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Den stora klimatkonferensen har just öppnats i polska Katowice. Där ska världens nationer försöka komma överens hur vi ska förhindra att jordens medeltemperatur inte ökar med mer än 1,5 grader jämfört med tiden före industrialiseringen.

Frankrikes president Emmanuel Macron är inte på plats men han vill gärna spela rollen som en av de globala ledarna i frågan. Det är bland annat därför hans regering beslutat att höja skatten på bensin och diesel.

Klimatkonferensen i polska Katowice öppnades i måndags. Delegater från världens länder hur koldioxidutsläppten ska minskas. Höjd bränselskatt är en åtgärd som diskuteras. Foto: ANDRZEJ GRYGIEL / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Det är sådana åtgärder som många politiska ledare och klimatforskare förespråkar som ett sätt att få ner utsläppen.

Men den visionen har kolliderat våldsamt i Frankrike. Eller som en demonstrant uttryckte det för franska Le Monde:

– Medan presidenten talar om ”slutet på världen”, så talar vi om slutet på månaden.

Så hårt ekonomiskt pressade är många i eftersatta städer på den franska landsbygden, det som ibland kallas det andra Frankrike. Det Frankrike som inte kan ta tunnelbanan eller pendeltåget till jobbet.

Det Frankrike som är beroende av bilen och där en höjning av bränsleskatten slår hårt. I storstaden Paris däremot klarar sig många utan bil och höjd drivmedelsskatt slår inte lika hårt mot den egna plånboken. 

Proteströrelsen kallar sig de ”Gula västarna” efter de klargula varningsvästar som alla franska bilister måste ha i sina bilar. Några ledare finns egentligen inte. Protesterna växte fram via sociala medier.

Det visar hur snabbt missnöjet kan gro och skapa allvarliga problem för landets president.  Emmanuel Macron var själv en outsider som bildade ett nytt parti inför presidentvalet 2017 och krossade motståndet och de etablerade partierna.

Nu är det i stället mot honom som det folkliga missnöjet riktas. I alla fall på landsbygden där de flesta av demonstranterna kommer ifrån. 

På onsdagskvällen meddelade franska regeringen att de slopar de planerade skattehöjningarna för bränsle, rapporterar AFP.

– Regeringen är redo för dialog och visar det genom att denna skattehöjning har strukits från lagförslaget om statsbudget för 2019, säger premiärminister Édouard Philippe i parlamentet.

 

Vive la revolution! Demonstranterna kommer främst från den franska landsbygden. De känner höjd bränsleskatt som ett hårt slag mot deras ekonomi. Foto: LI GENXING / XINHUA/AVALON.RED B950

Den klyftan mellan storstad och landsbygd finns inte bara i Frankrike utan i snart sagt varje land i väst. Från USA till Sverige. Det gäller både politik och ekonomi. I Frankrike blev bränsleskatten den utlösande gnistan, men åsiktsskillnaderna finns i en rad andra frågor, till exempel invandring.

Frankrike var först med en revolution som störtade monarkin 1789 och var tidigt ute även 1968. Det vi ser där nu kan komma att spridas till andra västländer. Samtidigt har Frankrike onekligen en tradition av gatuprotester som inte finns i exempelvis Storbritannien, Tyskland eller Sverige. 

Och det saknas inte franska politiker - på både yttersta vänster- och yttersta högerkanten - som nu försökt utnyttja situationen och elda på missnöjet. Vänstern drömmer om 1968 och anti-kapitalistiskt uppror, samtidigt hoppas yttersta högerns Marine Le Pen på revansch från valet i fjol. 

Bilderna från Paris de senaste tre veckorna har varit dramatiska. Tre liv har krävts, över 260 personer har skadats, cirka hälften av dem allvarligt nog för att hamna på sjukhus.

När fyra delegater från ”gula västarna” i måndags skulle träffa Frankrikes premiärminister Edouard Philippe så ställde de in mötet efter att blivit utsatta för dödshot på social medier. Så heta går känslorna.

Det blev i stället regeringen som kastade in handduken. Den planerade skattehöjningarna på bilbränsle kommer inte att genomföras från nyår utan skjuts upp i ett halvår. Det lär inte räcka i längden, men antagligen kommer de värsta protesterna att lugna ner sig för tillfället.

”De gula västarna triumferar” har någon sprejmålat på Triumfbågen i Paris. Regeringen vek ner sig i veckan och skjuter upp den planerade skattehöjningen. Foto: ETIENNE LAURENT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Ett dilemma för president Emmanuel Macron är att han utmålade sig som en person som - till skillnad från många av sina företrädare - inte skulle låta vika ner sig inför gatans parlament.

Det är dock precis vad detta ser ut som. Men priset höll helt enkelt på att bli för högt. Och demonstranterna var denna gång inte de vanliga anarkister och vänsterradikala som brukar riva upp gatustenar på Paris gator. 

Politiska ledare även i andra huvudstäder i Västeuropa gör nog bäst i att följa utvecklingen i Paris. Liknande scener kan komma att utspela sig där i framtiden när landsbygden kommer till huvudstaden.