Mats Larsson

Abortförespråkarnas jubel i USA kan bli kortvarigt

Kraftfulla markeringen mot inskränkt aborträtt i USA – hundratals demonstrationer runt om i landet.
Abortförespråkare demonstrerar vid USA:s högsta domstol.
Foto: MICHAEL BROCHSTEIN/SOPA IMAGES/SHUTTERS / MICHAEL BROCHSTEIN/SOPA IMAGES/SHUTTERSTOCK SHUTTE

En federal domare i Texas har just gett abortförespråkarna en viktig seger.

Men den kan bli kortvarig.

USA:s Högsta domstol har i höst abortfrågan på sitt bord och där dominerar abortmotståndarna.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det var ord och inga visor när federala domaren Robert Pitman satte stopp för den nya abortlag som trädde i kraft i Texas den 1 september.

Lagen i Texas förbjuder i praktiken aborter efter sjätte veckan, trots att USA:s HD i en viktig dom 1973 slog fast kvinnors rätt till abort, och det i praktiken fram till 23/24:e graviditetsveckan.

Domare Pitman kallade lagen i Texas för ”ett exempellöst och aggressivt försök att beröva medborgarna en viktig och väletablerad konstitutionell rättighet”.

Republikanerna kontrollerar delstatskongressen och guvernörskapet i Texas och hade utformat lagen så att det gav privatpersoner möjlighet att stämma abortkliniker eller abortläkare.

Lagen har lett till att kvinnor i Texas sökt sig till andra delstater i stället för att genomföra aborten där. I helgen hölls stora demonstrationer runtom i USA med fokus just på kvinnors rätt till abort.

Så, ja de firar i dag. Domare Pitman beslutade att hans dom omedelbart skulle börja gälla, även om den väntas överklagas.

Det var USA:s justitiedepartement som vänt sig till domstolen i Austin efter att den kontroversiella Texas-lagen trädde i kraft. USA:s HD hade då sagt nej till att snabbehandla ärendet.

Det är ingen direkt överraskning att domare Pitman agerade som han gjorde. Han tillsattes som federal domare när Barack Obama var president. Det är presidenten som nominerar domare till de federala domstolarna.

Donald Trump såg just detta som en av sina viktigaste uppgifter och utsåg 226 federala domare under sina fyra år som president, cirka en fjärdedel av det totala antalet federala domare.

Men än viktigare är att Trump fick möjligheten att nominera tre nya domare till USA:s Högsta domstol. Han valde som väntat konservativa, abortkritiska domare och USA:s HD har därför nu en konservativ majoritet. Sex av nio domare har utsetts av republikanska presidenter.

USA:s Högsta domstol har just inlett en ny termin. Donald Trump kunde utse tre av domarna under sin tid som president och HD har nu en konservativ majoritet. Det kan påverka hur HD dömer i ett viktig mål rörande abortfrågan som ska tas upp i höst.
Foto: Erin Schaff / TT NYHETSBYRÅN

I måndags sammanträdde de nio domarna i USA:s HD domstol och inledde sin första kompletta termin med den nya sammansättningen. Flera viktiga mål väntar och ett av dem handlar just om abortfrågan.

Nej, det gäller inte Texas. Det är i stället en ny abortlag i delstaten Mississippi som nu ska avgöras av HD.

Lagen - som inte trätt i kraft eftersom den fått underkänt i lägre federala instanser - säger att aborter i Mississippi inte ska tillåtas efter den 15:e veckan.

Detta står helt klart i strid med HD:s viktiga dom från 1973, den så kallade Roe vs Wade. HD slog då bland annat fast att tidsgränsen för när abort ska få genomföras - delstater har också en skyldighet att rädda liv - är den tidpunkt när ett foster kan överleva utanför mammans kropp.

Men detta har flera delstater försökt börja luckra upp. Eftersom hjärtslag på fostret kan mätas redan vid sjätte veckan, så valde Texas det som gräns.

Mississippi har alltså valt vecka 15. Så frågan är nu om en majoritet av de nio domarna i dagens Högsta domstol håller med.

Abortförespråkarna är ordentligt nervösa att de gör det. För Donald Trump var abortmotståndet en viktig kvalifikation för de domare han utsåg: Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett.

Och om HD beslutar att det är upp till delstaterna att sätta mer restriktiva tidsgränser så öppnar det upp för liknande lagar i många, många delstater. 

HD väntas inte ta upp målet förrän mot slutet av detta år och en dom väntas komma under 2022.

Det är inte bara abortfrågan som HD har att ta ställning till under den kommande terminen. HD kommer också bland annat att prova det andra tillägget till konstitutionen, det som ger amerikaner rätt att bära vapen.

Delstaten New York ger invånarna tillstånd att ha vapen hemma, men inte offentligt utomhus. Den rätten finns annars i många andra delstater. Om HD slår ner på New Yorks mer restriktiva lag, så kommer det att ses som en stor seger för vapenförespråkarna.

Det är ofta svårt att avgöra i förväg hur HD kommer att agera. Domarna gör inte alltid som presidenterna som nominerade dem hade önskat. HD ingrep exempelvis inte efter Trumps anklagelser om valfusk efter valet 2020.

Säkert är att en så här konservativ HD har inte USA haft på länge. Det blir en mycket spännande och viktig period som väntar. 

Innebär att Texasbor kan stämma den som utför aborter efter sjätte veckan.