Marcus Birro

"Vi behandlar våra äldre som om vi aldrig skulle bli gamla"

Publicerad

Jag vill gärna se ålderdomen som en glänta mitt i skogen.

En oas av frid, minnen och melankoli. En tid och en plats att samla livet, att räkna vinsterna och förlusterna. Jag ser ålderdomen som ett lågt, tyst samtal tillsammans med Gud.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

När man blir äldre spelar det yttre landskapet allt mindre roll.

Det inre, däremot, blir viktigare.

Det finns så många världar och människor att besöka på nytt. Allt man behöver göra är att sluta ögonen så färdas du i hisnande hastighet genom det lager av tid som utgör ditt liv.

För mig är det en gåta hur ateisterna kan hävda att den geniala konstruktion som är en enda människas liv skulle ha uppstått ur ett blint kaos. Deras logik är inte logisk.

I Sverige tappar människovärdet i värde för varje år som går. Som en kran något har glömt stänga. När du blir gammal är du förbrukad. Inte bara som arbetskraft, vilket är underordnat i sammanhanget, men du är också förbrukad som människa, som tänkande individ. Plötsligt är du bara grå massa, en siffra i en kolumn, en tärande.

Just den tiden i en människas liv när värdigheten betyder som mest, plockar samhället av dig den.

Sverige är inget bra land att bli gammal i. Riskkapitalister tjänar pengar på äldrevården, herr Borg (och resten av gänget) har mage att kräva pensionärerna på skattemedel. Hur är det möjligt? En människa som givit största delen av sitt liv i ett arbete och betalat skatt hela sitt liv, ska alltså beskattas en andra gång, innan han får ut sin orättvist beskedliga pension?

På bårhusen ligger mödrar och fäder och väntar på att bli begravda eftersom deras barn inte anser sig ha tid att begrava dem. Antalet besökare på begravningar har på 30 år halverats! Människor lever och dör ensamma. Deras liv suddas ut, år för år, tills de träder ut ur den här världen. Då finns där ingen som hedrar deras minne. Det är en stor skam för Sverige.

Vi behandlar våra äldre i det här landet som om vi själva aldrig skulle bli gamla. Varje enskild människa äger ett okränkbart värde. Varje människa är lika mycket värd. När vi blundar för de äldre är det oss själva vi blundar för. Som jag ser det är detta resultatet av vårt lands konsekventa och framgångsrika projekt att göra oss med människovärdets okränkbarhet.

Har ni hunnit trötta på mitt ständiga skrivande om Gud? Tänk då hur trötta vi troende är på ateisternas predikningar, på politikernas ständiga svada om pengar, på vår tids fullständigt blinda jakt på individuell njutningslystnad.

Människovärdet är satt på undantag i Sverige. Sedan 2006 har vi fullständigt tappat omdömet. Att ha möjlighet att tjäna stora pengar på vård av äldre (eller på de unga i form av gymnasieskolor) går före på vilket sätt denna vård bedrivs.

De äldre har rätt att kräva det bästa av oss, varje dag. De äldre tog hand om den här världen, och det här landet, medan vi kröp omkring och slog varandra med spadar i sandlådan.

Därför borde Sverige skämmas som tillåter att gamla människor lever i förtvivlan, fattigdom och ensamhet. Det är ett kollektivt svenskt nederlag av stora mått.

Jag vägrar dö i en blankpolerad korridor på ett privat vårdhem någonstans. Jag tänker inte förvandlas till ett vårdkolli bara för att jag blir lite förvirrad och får svårt att gå.

I god tid innan dess tänker jag flytta till Italien och sitta under cypresserna utanför Rom och tänka på vilket underbart land Sverige kunde ha blivit, om vi vågat värna våra medmänniskor på samma sätt som vi alltid värnat oss själva.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag