Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Malin Roos

I dag är det inne att vara "dålig mamma"

Pernilla Wahlgren är något så sällsynt som en morsa som vågar stå för och visa att hon sätter ungarna främst, skriver Malin Roos. Foto: Magnus Ragnvid

I tredje avsnittet går det upp för mig vad som är så kufiskt med Pernilla Wahlgren.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Sångerskan som spelar rollen som sig själv i realityserien "Wahlgrens värld" har lyft frågan med sin dotter Bianca, OM hon träffar en man, skulle den 21-åriga dottern kunna tänka sig att sova i sin egen säng då? Hon har köpt biljetter till en Barcelona-match, inte för att hon gillar fotboll, det lilla hon kan om Neymar och Messi har hon lärt av sin son Theo och plåtarna är en överraskning till honom. Hon har bitit sig i kinden när Benjamin framfört att han inte vill att mamman sitter i publiken under "Allsång på Skansen".

Pernilla Wahlgren är något så sällsynt som en morsa som vågar stå för och visa att hon sätter ungarna främst.

Den där "häxjakten på dåliga mammor" som ni bloggar och pratar om, vad är det? Det är ju snarare inne att vara slackig.

Ta dagens biorepertoar. Nu får man inte se Bridget Jones i mammarollen men redan på smällen är hon övertygad om att hon kommer att slänga barnet i tvättmaskinen på 60 grader (spridda skratt). Samtidigt som Patsy och Edina fortsätter att vara hysteriskt härliga i "Absolutely fabolous", är de kontakta-Socialen-dåliga-mammor. När Pernilla August gör regi av Hjalmars Söderbergs "Den allvarsamma leken" är det en passionerad kärlekshistoria mellan Arvid Stjärnblom och Lydia Stille, men det är också en moder som när hon väljer att följa sitt bultande kön, offrar sin dotter.

 

I "Bad moms" spelar Mila Kunis utsjasad tvåbarnsmorsa som får nog av sin latmask till karl och "perfekta mamma"-fasad och tillsammans med två andra klassmammor gör uppror mot Hem och skolaföreningens krav på hembakat och går ut och dricker sprit i stället. I en scen är aulan fylld av mödrar som en efter en reser sig och övertrumfar varandra i "uselhet".

Jag har köpebröd i matsäcken, jag skiter i disken, jag är otrogen, jag tar droger.

Öronbedövande jubel. Kortast föräldraledighet vinner.

Är det curlingdebatten som har gjort oss så ängsliga att stå för och välja barnen?

När ni säger att det är en tävling att hämta tidigt på skola och förskola, har jag inte förstått reglerna. Att fötterna går som trumpinnar över King-rutan, handlar ju inte om att jag ska komma före Filippas mamma eller Alvas mamma. Med all respekt, jag skiter i de andra föräldrarna.

Det är barnen jag vill åt. Men det får man väl inte säga i det här landet längre.

Här är det v-tecken i sociala medier när man har knuffat ungen tillbaka till sin egen säng om natten.

 

Jag säger inte att det är föredömligt att sova med sin avkomma till den är 21 som i Wahlgrens värld. Jag menar givetvis inte att kvinnor ska knyta på sig förklädet och strunta i att bejaka sig själva. Idealisering av kvinnor som godare och mindre sugna på att göra karriär, är förkastligt.

Vi ska fortsätta och inte ge oss förrän lönen är lika, säga ja till chefstjänsten och gå på krogen. Men är det något område där vi inte behöver STRÄVA efter att bli jämställda med männen på så är det väl i kategorin skitstövel till förälder.

Att prata-ut-programmen i tv ska fyllas av kvinnor som gråter och ångrar att de försummade sina barn, de också.

Vad är bra med det?