Magnus Falkehed
Men han var större än så.
Om Jacques Chirac brukade det tidigt sägas i Frankrike att han var en man som smygläste poesihäften dolda i ett exemplar av Playboy. Citatet är från en annan epok, men det säger mycket om hur pryd han var. Statsmannen Jacques Chirac var kultiverad som få statsledare, men det var en kunskap som han aldrig försöka stoltsera med.
Däremot tog han alltid konsekvenserna av sin lärdom om ursprungsbefolkningar och deras konst och poesi. Hans vision var att FN alltid skulle vara naveln i mångkulturell värld. Ingen befolkning skulle vara värd mindre än någon annan oavsett bruttonationalprodukt.
Jacques Chirac vågade ta obekväma beslut
Som president för Frankrike vågade han också ta obekväma beslut. När Frankrike behövde några kärnvapentester till i Stilla havet, för att därefter kunna göra alla andra i laboratorier, ja tog han vreden från en hel värld för han ansåg att det låg i landets intresse.
Chiracs mest berömda Non, Nej, kom när USA:s president George W. Bush försökte få med Frankrike på att kriga i Irak. Fransmannen förstod bättre än någon annan den sköra balansgången mellan varje undergrupp inom shia- och sunnibefolkningen i Irak och såg med en gång att det kriget skulle öppna helvetets portar för lång tid framöver.
Han försökte också väcka sina kollegers känslor med en tidig klimatmedvetenhet:
Uttalandet ”Vårt hus brinner och vi tittar åt andra hållet”, föll i nästan total oförståelse då han fällde det i Sydafrika, 2002 - strax innan han lade straffskatt på flygbiljetter.
Fransmännen har älskat att hata honom
Den typen av statsmän blir allt färre i dag. Fransmännen har alltid älskat sin ”Chichi”, men också älskat att hata honom, le Supermenteur (Superlögnaren) var ett av de vanligaste satirnamnen han bar. Med rätta.
Men trots alla hans otrohetsaffärer, oräkneliga mutskandaler (som han alltid seglat förbi i rätten) och hans fula knep så personifierade han en politiker som i grund av botten var statsman för att han hade en vision om världen och Frankrikes plats i den. Han kunde sin värld och älskade den.
Även när han superljög så visste han i alla fall vad han pratade om.
Det är inte alltid fallet i dag.
