Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Magnus Falkehed

Något har hänt i Europa – men det behöver inte vara så här

Fransk polis genomför kontroller vid gränsen mot Italien. Foto: SEBASTIEN NOGIER / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Det blev ett par besynnerliga dagar vid den fransk-italienska gränsen intill Medelhavet. 

I Frankrike såg vi poliser som motade bort migranter och i Italien poliser som motade bort journalister. Kanske det säger något om det Europa som nu tar form? 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Två av EU:s grundpelare, Italien och Frankrike, ligger i den djupaste diplomatiska krisen sedan Mussolinis dagar. Frankrike kallade hem sin ambassadör i veckan. Bakgrunden är att Italiens vice premiärminister, Luigi Di Maio, besökte de så kallade Gula västarna i Frankrike.

Få tror på någon rejäl uppvärmning av relationerna innan EU-valet i maj.

Under tiden är den fria rörelsefriheten och det fria ordet inte längre lika fritt i den historiska kärnan av den Europeiska Unionen.

I gränskontrollen vid Medelhavet på väg in i Italien blev vi stoppade och fick visa upp olika ID-papper. Inget särskilt dramatiskt i sig, om det inte vore för att höga italienska politiker hotat med att just försvåra gränskontrollerna från Frankrike till Italien. Samtidigt som franska poliser spärrade av avtagsvägar i politiska syften.

De äldre pratade med oss – med viss ängslan i rösten - om tiden då de fick visa pass varje morgon de skulle till arbetet i grannlandet. 

I tider när ingen vet vilken form Brexit kommer att ta är dessa frågor inte längre anekdoter.

Det har hänt något i Europa. 

Problemet med konflikten mellan Frankrike och Italien är inte att båda sidor har rätt. EU-bygget har aldrig handlat om rättvisa – det har handlat om fredssträvan och om en vilja att leva tillsammans. Var och en som har levt i ett parförhållande vet att det skulle ha spruckit efter bara några veckor om allt handlat om vem som har rätt eller fel i varje konflikt. Ibland måste man helt enkelt vara smidigare än så och se den stora bilden.

Ja, Frankrike har satt käppar i hjulen för italienska affärsintressen inom både flyg- varvs och oljeindustri. Ja, Italiens ledande politiker har förolämpat sina franska kolleger. Och vice versa.

Sådant har hänt förr utan att ambassadörer har kallats hem.

Möjligen har fransmännen konsekvent osolidariska behandling av migranter satt några av de djupaste såren i dagens konflikt. 

Även det hade kunnat lösas om det funnits en gemensam vilja. 

Men det är viljan att se den stora bilden av EU:s roll i världen som saknas mest av allt just nu.