Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Magnus Falkehed

Lyssna inte på vad han säger – lyssna på vad han INTE säger

President Obama varnade sin efterföljare för att Nordkorea var det allvarligaste, olösta problemet som han lämnade efter sig. Foto: AP/ TT
Nordkorea säger att de ska lägga ner en testanläggning och upphöra med kärnvapentester – men lyssna på det som inte sägs, skriver Magnus Falkehed. Foto: WONG MAYE-E / AP/ TT

PARIS. Nordkorea har meddelat att de tänker stänga en installation för kärnvapenprov i den norra delen av landet. Samtidigt ska de ”upphöra” med kärnvapentester.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Nu måste världen börja vänja sig vid en ny tanke. Två av jordens kanske mest fruktade, mest bespottade och samtidigt mest förlöjligade ledare; Nordkoreas Kim Jong-Un och USA:s Donald Trump kan en dag stå och skaka hand i Oslo som mottagare av Nobels fredspris. 

Hyllade och applåderade av en hel planet. Lille Raketmannen och Galningen.

Smaka på det! Rena sötsura saltlakritsen!

Jag hoppas innerligt att vi får se den scenen. Samtidigt är risken fortfarande överhängande att det i stället blir motsatsen. Att vi i stället drivs in i ett mörker av eld och lågor som mänskligheten aldrig skådat. Av eld och vrede, för att låna Trumps hot mot Nordkorea.

 

Mycket har sagts om krisen på Koreahalvön. President Barack Obama varnade sin efterföljare Donald Trump för att det var det allvarligaste, olösta problemet som han lämnade efter sig.

Hot har blandats med iskalla analyser. Bland amerikanska hökar har somliga resonerat i termer som att om hundratusentals sydkoreaner dör i vedergällningarna av en amerikansk attack så skulle det först och främst vara Sydkoreas eget fel. De där futtiga 3 257 skyddsrummen i Seoul är mest ”butikscentra, tunnelbanestationer och hotellparkeringar – varav många utan lager av mat eller vatten, medicinsk utrustning eller gasmasker”. Så skrev förre presidentens Jimmy Carters tidigare rådgivare Edward Luttwak i Foreign Policy

Han ansåg i vintras att det fortfarande var tid för en attack mot Nordkorea. Luttwak menade att sydkoreanska regeringar ignorerat amerikanska (inklusive hans egna) uppmaningar att flytta deras ministerier och vitala centra lite längre söderut, utanför räckvidden för nordkoreanska kanoner. Inte hade de heller velat investera i en ordentlig sköld av antimissilvapen kring huvudstaden.

Att experter som Luttwak ens tänker tanken säger en del om hur nära randen av ett kärnvapenkrig vi har kommit.

 

Det största problemet med Koreakrisen är ändå inte vad som har sagts – utan att parterna aldrig riktigt har lyssnat på varandra. Lögnerna är långt färre än fallen av självintalan och ren dövhet i dialogen.

– Kärnvapenanläggningen har fullgjort sitt jobb, säger Nordkoreas ledare Kim Jong-un i ett uttalande. Lyssnar man noga så hör vi allt han inte säger. Det är en anläggning av många som stängs. Kärnvapenproven upphör. Det är bra. Lite som alla gånger som jag har upphört att röka. Fast på en annan magnitud på konsekvensskalan…

Japans försvarsminister hör också tystnaden om utvecklingen av kort- och medeldistansprover som kommer att fortsätta hota hans land. Japanerna har trots försvarsavtal med USA (en attack mot den är ene är en attack mot den andre) hört Trump säga: America First.

Sydkoreanernas inviter till Nordkorea handlar inte heller om en smekmånad. Snarare om en regelrätt skilsmässa som har långhalats i 65 år. Snart kan de äntligen ersätta tillståndet av eld upphör med ett officiellt slut på kriget. 

Efter det återstår långa och många år av förtroendeskapande åtgärder. 

Ett enda felsteg och slutet är nära.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!