Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Magnus Alselind

Vi måste bli bättre på nyheten som fanns mitt framför oss

Expressens krigskorrespondenter Magnus Falkehed och Niclas Hammarström, vinnare av årets bild, har numera klimatet som främsta frontlinje. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Expressens reporter Karolina Skoglund avslöjade 2018 att klimatminis­ter Isabella Lövin (MP) flugit för 1,5 miljoner kronor under mandatperioden. Artikeln var den mest delade artikeln på sociala medier om klimatet under 2018. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Vi i medierna måste bli bättre på att berätta historierna om klimatförändringarna.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Eller som The Guardian ändrat till i sina nya språkregler: ”klimatnödläget”. Enligt den engelska tidningens nya policy ska också ”forskningsförnekare” användas i stället för ”skeptiker”. 

I Sverige har Dagens Nyheter kommit en bit på väg. En ny rapport om klimatet i svensk media, beställd av biståndsorganisationen Vi-Skogen, visar att DN publicerade flest texter om klimatet 2018.  

Den nya rapporten om klimatbevakningen noterade också att ”Expressen har under året ökat klimatbevakningen med 88 procent jämfört med 2017, och hoppar upp från plats 20 till plats sex, och går om Aftonbladet på plats nio. En förklaring är specialsatsningen Expressen Klimat, som drogs i gång i samband med FN:s klimatmöte i Bonn i november 2017”.

Under våren har ni i Expressen kunnat följa vår reportageserie tillsammans med Unicef, från Papua Nya Guinea, Tchad, Moçambique och Haiti om de som redan fallit offer för klimatet; människorna på flykt, våldsspiraler som skapats och barnen som dött i flodvågen. Våra krigskorrespondenter Magnus Falkehed och Niclas Hammarström, vinnare av årets bild, har numera klimatet som främsta frontlinje. 

DN:s chefredaktör Peter Wolodarski har naturligtvis rätt, när han säger att det inte räcker med en enskild klimatreporter, eller ens en redaktion, utan att belysningen måste ske: ”tvärvetenskapligt över redaktionsgränserna och innefattar såväl våra granskningar som bevakning av inrikes, utrikes, Stockholm och ekonomi, för att ta några exempel”.

På Expressen kommer våra breaking news-reportrar att allt oftare i text, bilder och tv rapportera om cykloner vars omfattning vi måste hjälpa alla att förstå och bränder där rapporteringen i detaljer kommer nya direkt påverkan på många av våra egna läsare och tittare.

För journalistutbildningar bör klimatrapportering vara en given del av läroplanen.

Den nya rapporten om klimatbevakningen konstaterade att vår politikreporter Karolina Skoglunds ”avslöjande om att klimatminis­ter Isabella Lövin (MP) flugit för 1,5 miljoner kronor under mandatperioden var den mest delade artikeln på sociala medier om klimatet under 2018”. 

Vår egen statistik visar att översättningen av New York Magazines skakande ”Den obeboeliga jorden” (om åtta sätt jorden kan gå under på) slog rekord i lästid på Expressen, de som började stannade till slutet. Den mest klickade artikeln i år handlar om kritiken mot kändisarnas flygresor från instagramkontot ”Aningslösa influencers”.

Många andra viktiga publiceringar, antalet klimatartiklar i svensk media har mellan 2014 och 2018 fördubblats till 84 647, når inte alls lika stor publik. Kanske en kombination av klimatångest bland en del av publiken och att journalister är vana att jobba med nya stora avslöjanden - inte långsamma förändringar som funnits framför alla hela tiden. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!