Magnus Alselind

SVT behandlar Magda Gad som en influencer

Magda Gad intervjuas i SVT:s ”Min sanning”.
Människorna i Magda Gads journalistik fick för lite plats i Min sanning-studion när Anna Hedenmo styrde intervjun.
Anna Hedenmo.
Foto: SVT
Expressens Magda Gad.
Foto: SVT

Magda Gad säger att det inte längre räcker med att beskriva för publiken hur det är i Afghanistan, hon skulle behöva ta med dem dit.

Anna Hedenmo, programledare för ”Min Sanning”, lovar att de ska försöka.

Men tyvärr stannar SVT gärna på hemmaplan.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Anna Hedenmo visar bilder på Magda Gads muskler.

Frågar henne om att hon inte vill skaffa barn.

Och undrar varför Expressens krigskorrespondent stannade kvar i Kabul när talibanerna vällde in.

Det är ett underhållningsprogram och det finns säkert tittare som vill veta. 

Men är det verkligen tid för de frågorna?

Anna Hedenmo vill tala om människan. Magda Gad vill tala om journalistiken.

Vi som följt Magda Gads rapportering nära – ”vi” är till exempel jag som redaktionschef och hennes redaktör, men även rekordmånga läsare och tittare – vet ju att hon berättar genom andra människor, för att ge dem en röst.

Ändå är det enda SVT visar, förutom en gammal bild på hennes biceps (”du är jättestark!”), hur Magda Gad själv är nära tårar på ett sjukhus i Irak och när hon åker bil med talibanerna på Kabuls flygplats.

Som om det var en influencer som åkte till krig och tog selfies.

Istället för att prata om de avslöjanden och granskningar hon gjort; hur rapporteringen om sexuellt våld mot flickor och kvinnor i Kongo 2013 formade henne som journalist och människa.

De historiska bilderna med Magda Gad och talibanerna som tagit över Kabuls flygplats, när USA lämnat på natten, var bara en enda dag på jobbet 2021. 

Magda Gad vann Röda Korsets journalistpris tillsammans med fotografen Niclas Hammarström för reportageserien om kvinnorna som attackerats av sina män.
Foto: Niclas Hammaström

Reportageserien ”Under burkan”, om de afghanska kvinnorna som attackerats av sina män med syra, är så oerhört många fler. 

Längs en yrkesväg där hon mött eboladrabbade i Liberia, offren för IS skräckvälden och krigen i Irak och Syrien samt de döda barnen i svälten i Jemen.

Det är långt till alla dem i ”Min sanning”-intervjun. 

Trots Anna Hedenmos löfte om att försöka ta med publiken är det som så ofta närhetsprincipen som vinner. Magda Gad får förklara varför det inte är krig i Sverige, instämma i att hon är en dalkulla och höra en introduktion om att hon var fitnessreporter (syftande på att hon var chefredaktör för en träningstidning för 20 år sedan).

Och varför åkte hon inte ”hem” när talibanerna tog över?

Ledtråd: för att hon jobbade!

Bilden från Magda Gads reportage från krigets och svältens Jemen. Utnämndes till årets bild.
Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Men en kvinnlig krigskorrespondent anses tydligen fortfarande så exotisk att fokus blir på familjebildning och hennes vältränade kropp. Naturligtvis är det frågor som en manlig krigskorrespondent aldrig hade fått. De här könsrollerna finns fortfarande, men det är märkligt att SVT så ivrigt bekräftar dem. 

Hedenmo utgår även från en stereotyp av krigskorrespondenten, att Magda Gad är en kicksökande vettvilling, beroende av adrenalin – ”finns det en dragningskraft till faran?” – trots att det i dag ligger mycket långt från verkligheten för hur de flesta korrar jobbar.

I ”Min sanning”-studion blir det paradoxalt nog så att Magda Gad inte får tala om sitt värv, sin sanning. 

Se även:

Magda Gad i talibanernas Kabul: ”Gör samma som IS i Raqqa” 

Målar över kvinnoansikten • Övergivna svenska ambassaden – bevakas nu av talibanerna

Barnens hud faller sönder av svält – allt fler fyller sjukhusen

Magda Gad besöker ett sjukhus i Kandahar • Humanitära krisen tilltar i Afghanistan

Usama, 18, byggde bomber för att döda amerikaner: ”Jag har dödat många”

Här räknar talibaner USA:s tidigare vapen • Magda Gad på plats