Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Magnus Alselind

Journalistiken kring det som är bevisat måste bli bättre

Mauna Loa-observatoriet på Hawaii har mätt koldioxidhalten sedan 1958. Foto: Science Photo Library

Greta Thunberg skrev häromdagen:

– Den svenska tidningen Expressen kommer nu att redovisa dagliga COP-nivåer i atmosfären ’med anledning av klimatnödläget’. Väldigt hoppingivande. Vilka följer härnäst?

Gärna många fler! I det här ämnet får våra konkurrenter vara lika bra. Det hjälper förhoppningsvis oss alla.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

I november 2017 startade Expressen.se/klimat i samband med klimatmötet i Bonn.

■ Vi har haft dagliga sidor om klimat i tidningen, ena dagen Sveriges största utsläppare, andra om tyg- verkligen är bättre än plastkassar.

Expressen.se/klimat engagerar på Facebook.

■ Tillsammans med Unicef har vi berättat om de barn runt om i världen som redan blivit offer för klimatnödläget, genom att våra krigskorrespondenter Magnus Falkehed och Niclas Hammarström bytt frontlinje till klimatet.

https://twitter.com/GretaThunberg/status/1132358583125983237

En del av våra publiceringar har nått fram djupt in hos våra läsare och tittare.

”Den obeboeliga jorden”, om åtta sätt jorden kan under på, slog rekord i lästid på sajten. Men långt ifrån alla artiklar och tv-inslag har fått storpublik.

Vi behöver därför även i detta ämne bli bättre på berättande som berör, som det står på Expressens förstasida sedan många år tillbaka.

Tidigare har Expressen haft som redaktionell strategi att alla avdelningar ska bidra med klimatjournalistik istället för att lämna det till en ensam ö i form av en miljö- eller klimatreporter som varit en tidigare modell. Båda är bättre än inget.

 

Men nu startar vi istället en renodlad klimatredaktion. På samma sätt som vi har en för politik, en för kriminalbevakning, en för sport och en för ekonomi osv.

Emma Boëthius, chefredaktör för nyhetsbyrån Siren och i den rollen Stora journalistpriset-nominerad 2017, har tackat ja till att leda satsningen.

Journalister är inte bra nog på att rapportera om ”business as usual”, när nyheten finns framför näsan på alla. Det ska helst grävas fram något ingen kände till. Men nu måste vi bli bättre på att göra journalistik kring det forskarna redan bevisat.

Redaktionen kommer att bestå av fem personer – samtidigt som övriga avdelningar behöver fortsätta bidra, och steppa upp, med sin expertis.

I dag kontaktar politikredaktionen Åsa-Britt Karlsson för en stor intervju. Hon fick regeringens uppdrag att utreda hur Sverige ska uppnå negativa utsläpp av växthusgaser (alltså mindre än noll!) till 2045. Men ett år senare är få stora intervjuer gjorda med henne. Här har många nyhetsredaktioner på riksnivå, däribland vi, prioriterat fel.

 

Expressen publicerar fler än 400 artiklar per dag och sänder 18 timmar live-tv. Så vi kommer fortsätta skriva och sända om annat än klimatnödläget, resa på reportage som gör skillnad, också med flyg när det krävs, och vi kommer på förstasidorna berätta om supervärmen som är på väg, när den slår enligt årstid. Vår publik kommer att få restips och underlag att välja bland bilar av olika modeller. Men – vi kommer också att anpassa oss genom att ändra prioriteringar, tillföra perspektiv och ta klimatnödläget mycket närmare dig som läsare och tittare.

Den engelska tidningen The Guardian, som var Expressens förebild när vi inledde redovisningen av koldioxidhalten i atmosfären, skriver numera ”klimatnödläge” istället för ”klimatförändringar”, och ”klimatförnekare” istället för ”klimatskeptiker”.

– Klimatförändringar låter för passivt och mjukt, säger chefredaktören Katharine Viner till den egna tidningen och tillägger:

– När forskare i själva verket talar om en katastrof för mänskligheten.

På Expressen avser vi att, oavsett ordval, i text, bilder och tv förklara än tydligare förklara vad effekterna blir för oss alla. Vår linje i nyhetsjournalistiken är att ge dig så mycket information som möjligt för att du ska kunna fatta egna beslut.