Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Magnus Alselind

Folkhälsa, liv och död kräver sansad journalistik

Amina Manzoor.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Agnes Wold.
Foto: HENRIK JANSSON
Sara Malm.
Foto: OLLE SPORRONG

Det gapas efter hårdare granskningar.

Men när det gäller liv och död och folkhälsa har vi en plikt att agera sansat.

Välkommen till Expressen, Amina Manzoor.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

## Det finns, tack vare vår fantastiska offentlighetsprincip, knappt ett mejl mellan berörda myndigheter som journalister missat att begära ut.

## Inte en uppdatering av en mening i coronastrategin har passerat obemärkt förbi i ständiga granskningar. Senast i veckan hyllades Sörmlands Media för att ha avslöjat försök till mörkläggning av hur pandemin slog mot äldre.

När exempelvis Jan Scherman, före detta chef på TV4, ändå tycker att ”medier blivit en myndighetsmegafon” eller en av de 22 forskarna, Björn Olsen, sommarpratar och hävdar att ”medierna legat på knä och tillbett Tegnell” - så är de självklart välkomna att debattera. 

Men de kan inte ens i en förtvivlad pandemi pressa fram svar som inte finns, eller syndabockar som inte kan utses.

Vad som efterfrågas – ännu mer – är däremot fakta (av 85%) och kunskap (57%), visade senast en mätning av Novus. Debatt efterfrågades, som en jämförelse, av endast sex procent.

Amina Manzoor har utsetts till ”Årets folkbildare” och tidigare under pandemin arbetat på Dagens Nyheter. Nu övergår hon till Expressen.

När det har publicerats 100 000 studier om viruset det senaste året är vi väldigt glada att kunna erbjuda er hennes vägledning.

– En av de viktigaste sakerna för mig med en ny studie är att se vad den tillför till det vi redan vet, konstaterar Amina Manzoor.

Efterfrågan på journalistik under pandemin har varit enorm och en betydande andel av de 150 artiklar om dagen vi publicerar, och de många timmar tv vi sänder, handlar om pandemin. Snabb information som dödstal och nya restriktioner är naturligtvis prioriterad för att informera de 5,41 miljoner läsare Expressen når en vanlig vecka. Ett ansvarsfullt uppdrag på en mediemarknad där SVT exempelvis når 1,75 miljoner och DN 1,08 miljoner.

Men under året har vi också tydligt anpassat oss efter läsare och tittares behov. ”DET HÄR VET VI” har blivit den återkommande formulering som allra flest väljer att klicka sig vidare genom. Det här vet vi om viruset, om de nya mutationerna, om symptomen och det här vet vi om de olika vaccinen

– I det enorma informationsflödet har journalister en särskilt viktig roll i att ge läsarna den viktigaste informationen men också hjälpa läsarna att tolka och förstå genom att sätta nyheterna i ett sammanhang, konstaterar Amina Manzoor.

På lördagkvällarna chattar Agnes Wold ofta i timtals med våra läsare. Det förvånade inte att hon i veckan utsågs till ”Årets kvinna” i en mätning av Aftonbladet/Demoskop.

I Expressens ständigt pågående liveflöde om coronan finns reportern Sara Malm och det är ingen tvekan om vilken den vanligaste frågan är just nu: ”När får jag vaccin?” Saras svar är oftast den senaste uppdateringen från den specifika regionen. 

Journalistikens jobb är att berätta det vi vet, inte mer.

Under spanska sjukan rapporterade de krigsförande länderna inte alls om den för att det kunde sänka moralen.

Under fågelinfluensan hade vi på Expressen en rubrik om smittade fåglar på väg mot Sverige med en suggestiv bild på en flock i skyn.

Det kommer säkerligen att kunna hittas fel i vår bevakning under pandemin också. Hör gärna av er och hjälp oss att bli bättre.

Jag tycker själv att vi för ofta hamnar i att den översta rubriken handlar om ett larm i stället för ett glädjebesked. 

– Under pandemin är många rädda och oroliga, då har vi journalister ett särskilt ansvar för att rapportera balanserat. Det innebär inte att vi ska tona ned risker eller oroande nyheter, utan att förklara vad vi vet, säger Amina Manzoor.

FRED I EUROPA stod det på den klassiska förstasidan när Expressen förmedlade svenska folket nyheten. Klockan 13.22 den 7 maj 1945 började tryckpressarna rulla med den extraupplagan, snart var tidningen ute på stan - och Kungsgatan exploderade i glädjeyra.

Numera kommer nyheterna först i mobilen och kan man (redan 2021?) hoppas på drömrubriken - ”DET ÄR ÖVER NU”.


Magnus Alselind är redaktionschef på Expressen. Nästa vecka skrivs mediekolumnen av Karin Olsson, kulturchef och stf utgivare, Mediekolumnen.