Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Magnus Alselind

Bäsén och Wegerup rensar upp bland fake news

Anna Bäsén.
Jennifer Wegerup.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Foto: ROBBAN ANDERSSON
Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Historiskt har traditionella medier använt braskande löpsedlar och klickvänliga rubriker för att locka in publik.

Nu kommer allt fler läsare och tittare till oss för att få hjälp att navigera i information de tagit del av i helt andra flöden.

Anna Bäsén och Jennifer Wegerup rensar upp bland fake news.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Vi översköljs med en strid ström av siffror om den nya pandemin: antal smittade, sjuka, sjukhusvårdade, intensivvårdade och döda. Samtidigt har de stora mediesajterna – Expressen och Aftonbladet – större publik än någonsin. Hos oss går många till två av våra mest erfarna journalister: Anna Bäsén, utsedd till ”Årets folkbildare”, och Jennifer Wegerup som i veckor rapporterat inifrån Italien, epicentrum för smittspridning i Europa.

De rapporterar nu dagligen genom att manövrera inom statistik och åskådliggöra vad du ska titta på – och inte titta på.

– Det sprids felaktiga uppgifter, feltolkade siffror eller brottstycken av statistik, inte minst på sociala medier. Vi vill guida dig till statistiken, vad den innebär, vilken betydelse den har och var fallgroparna finns, säger Anna Bäsén.

I Italien har en krisgrupp med journalister, läkare och andra sakkunniga bildats för att jobba mot fake news i rapporteringen eftersom problemet varit så stort. I spridningen på sociala medier har det handlat om allt från att 5G-utbyggnaden i Wuhan legat bakom coronan – en post som Facebook sedan tagit ned – till att viruset är biologisk krigföring.

– Just kring Italien har det förekommit mycket felaktigheter med påståenden om kollapsad sjukvård, många unga döda, vilka som får intensivvård och annat, säger Jennifer Wegerup.

– Det skapar rädsla i flera länder. Med korrekt statistik kan vi bidra till att minska oron och det är oerhört viktigt, både för folk på ett privat plan och på det större planet, på samhällsnivå, säger Jennifer Wegerup. 

När Wegerup navigerar publiken genom det stora underlag som nu finns från Italien skriver hon i Expressen att det är ”allt tydligare vilka som är sjukdomens främsta offer: mycket gamla och multisjuka”.

Som Magda Gad konstaterade på Twitter: ”rapporteringen Jennifer Wegerup står för är förstklassig, full med relevant fakta och kliniskt fri från egna spekulationer”.

Wegerup jobbar liksom vår medicinreporter Anna Bäsén utan att lyfta fram enskilda fall eller erfarenheter som om de vore allmängiltiga.

Bäséns mest lästa grafikpubliceringar har redogjort för varför vissa blir svårare sjuka av coronaviruset, vilka som egentligen är i riskgrupp och varför, ska jag vara orolig om jag har diabetes, astma eller högt blodtryck och vad vet egentligen forskarna?

Hon reder ut sjukdom för sjukdom. Men också vad som stämmer kring 70-plussares syn på smittspridning,

– Siffrorna är motsägelsefulla och ibland rent motstridiga. Ibland görs mätningarna så olika sätt att statistiken inte blir jämförbar. Undersökningsinstitut, intresseorganisationer, myndigheter och nationer gör också sina egna undersökningar, ibland med en tydligt egen agenda, att man vill påverka med statistiken, konstaterar Anna Bäsén.

Gemensamt är deras långa erfarenhet som journalister. Bäsén började på Expressen 2001, Wegerup första gången 1994.

Men också extrema ämneskunskaper. 

# Wegerup har själv bott i Italien i många år och rapporterat inifrån coronakarantänen under våren.

# När Bäsén berättar om statistik och riskerna med smittspridning på äldreboenden så återger hon inte enbart siffror, hon gör det med erfarenheten av att flera gånger ha wallraffat inom äldrevården och hemtjänsten för att inifrån skildra vården av de äldre. Och när hon granskar riskerna för smittspridning på akutsjukhusen gör hon det inte bara med hjälp av inrapporterade fall och vittnesmål, i ryggen har hon dessutom sin undersköterskeutbildning och erfarenhet från flera år av arbete inom vården.

Det är ingen tillfällighet att många i coronakrisen har hyllat Aktuellts kvällssändningar, jag tycker att att SVT:s nyhetsprogram gjort ett lysande jobb med att sammanfatta läget och samtidigt kräva myndigheternas företrädare på svar.

Expressen ska vara snabba med nyheter, det hörs på namnet och är uppenbart för alla som får våra nyhetsuppdateringar i sin mobil – men en lika viktig uppgift är att göra komplexa saker begripliga och ge läsarna fler perspektiv. Att gamla tiders kvällstidningar fyller den rollen 2020 är värt att påminna om när mediernas betydelse vägs in i debatten.