Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Magnus Alselind

Föräldrarnas roll i utsatta områden

Här är barnen 11 år. Nästan alla bor på Ramels väg i Herrgården, Sveriges mest utsatta område, i en tid då nästan alla stora, våldsamma Malmökonflikter äger rum här.Foto: Malmöstadsarkiv
Expressens reporter Federico Moreno har gjort en djupdykning i en skolklass från det utsatta området Herrgården.Foto: MICHAELA HASANOVIC

Många har redan bestämt sig för hur det är.

För journalistiken handlar det tvärtom att ge mer tid och lyssna.

Att höra barnens berättelser inifrån Sveriges mest utsatta område väcker många tankar, bland annat om föräldrarna.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Debatten om de utsatta områdena har pågått i flera år och intensifierats i veckan efter att Carin Götblad, regionalpolischef Mitt, presenterat en utredning som visar att många av gärningsmännen kommer just därifrån.

Stefan Löfven, S, har skyllt på Alliansens gamla skattesänkningar och från andra hållet krävs hårdare tag där Hanif Bali, M, fyllde på med att även familjemedlemmar ska straffas när ungdomar inte sköter sig.

Om du känner att debatten inte tar sig vidare, rekommenderar jag Federico Morenos text inifrån Herrgården i Malmö, omtalat för kackerlackslägenheter, våldsamma upplopp och skjutningar.

Expressens reporter gick tillsammans med fotografen Åsa Sjöström, med Christofer Brask som redaktör, tillbaka till ett skolfoto från sjätte klass i området där såväl förskola som gymnasium tvingades stänga.

Genom skolbarnens livsöden – och berättelserna från de som inte mördats – får vi veta mer om varför det går så illa och i en del fall bra.

– Det är en lång text på 25 000 tecken, som ändå bara är skrap på ytan med tanke på hur mycket som finns för oss att berätta, konstaterar Expressens politik- och samhällschef Christofer Brask.

Meningen var att vi skulle publicerat texten redan i december.

– Men historien visade sig vara mer mångfacetterad än vi förstått på förhand och det var ännu svårare än vi trott att få folk att ställa upp. Så det fick ta längre tid för att vi skulle få barnens perspektiv, säger Brask.

Vi är vana att höra blåljuspersonal konstatera vad som har hänt. Samt att lyssna till politiker, utifrån sina positioner, tala om problemen. 

Genom Federico Morenos reportage framkommer fler frågor – och en del svar – om skola, idrott, bostadspolitik, extremism och polisinsatser, tack vare berättelserna från dem lever mittemellan de polariserade debattörerna; i Herrgården och andra utsatta områden. 

Av de som medverkar öppet, och som klarat av uppväxten i Sveriges mest utsatta område, säger alla, på olika sätt, hur viktigt det är att deras föräldrar ställt krav eller handfast agerat för att hjälpa dem. Ingen av flickorna ur klassen berättar med namn och bild, det finns skäl till det och mer att göra. 

Jag rekommenderar även lyssning till Katarina Gunnarssons reportage i Sverige Radio. Just nu granskar hon förnedringsrånen som drabbar unga och talar med mammor till barn som blir rånade – och rånar. 

Inget annat område har haft lika många besök av ministrar under 2010-talet som Herrgården. I dag har boende i området ändå lägst disponibel inkomst i Sverige. Bara 31 procent har arbete.

Fler journalister kommer likt Federico Moreno och Katarina Gunnarsson att behöva stanna längre i utsatta områden framöver än vad rikspolitiker gjort på sina besök.