Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Magda Gad

Bistånd ska hjälpa civila – men vart går pengarna?

När Magda Gad besöker kliniken första gången ligger kvinnor och barn och får vård i kvinnornas sjukhussal. Då är sjukhussängarna intakta. Men det är en farlig plats att vara på.Foto: Magda Gad

WARDAK/AFGHANISTAN. Hjälporganisationer finansierar talibaner.

Det uppger flera av varandra oberoende källor i Afghanistan.

En av dem är en oberoende forskare från ett institut som grundats med hjälp av svenska Sida.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Till en början hör jag talas om det lösryckt, av människor från olika delar av världen som jobbar i Kabul och har lång erfarenhet av bistånd. När jag säger att jag kommer från Sverige reagerar flera av dem med att vilja berätta för mig att hjälporganisationen Svenska Afghanistankommittén, SAK, har en ovanligt god relation med talibaner och att de betalar skatt till dem. 

Efter ett tag börjar jag själv att arbeta i områden med stor influens och kontroll av talibaner. En av dem som jag intervjuar där är talibanledaren Tayeeb, som först försvarar självmordsbombningar som en del av krigföringen mot regeringen och USA-koalitionen och sedan berömmer en svensk hjälporganisation för deras skolprojekt i provinsen.

Tayeeb är talibanbefäl och militärt ansvarig för distriktet Day Mirdad i Wardak. Han försvarar självmordsbombningar som en del av det heliga kriget och som något nödvändigt för att driva ut USA-ockupanterna.Foto: MAGDA GAD

Detta får mig att titta närmare på SAK:s verksamheter. 

När jag besöker ett av deras sjukhus säger en SAK-anställd läkare att alla är nöjda med dem – även talibanerna. Senare attackeras samma sjukhus – av en CIA-ledd specialstyrka som anklagar anställda för att ha samröre med både talibaner och al-Qaida.

Tvingas betala skatt till talibanerna

På en konferens om terrorism kompliceras frågan ytterligare. Där säger en terrorexpert att hjälporganisationer på olika sätt håller liv i grupper som talibaner genom att ge dem tillgång till statliga medel och utrustning. Som exempel ger experten att när maskiner för att bygga vägar eller brunnar tas till ett område som kontrolleras av en terrorgrupp, så förekommer det att dessa maskiner även används för att bygga terroristbaser och träningsläger.

Hjälporganisationer vill ofta vara på plats i svårtillgängliga områden – för att ge livsviktig hjälp till de civila som bor där.

På samma sätt kan talibaner utnyttja att det drivs sjukhus och skolor i områden som de kontrollerar. De kan kräva att deras krigare och släktingar ska få förtur till sjukhusen, att läkare ska komma och behandla skadade krigare i fält samt att de kan använda skolorna för att indoktrinera och rekrytera unga män. 

Vissa experter förordar därför att hjälporganisationer ska hålla sig borta från icke-regeringskontrollerade områden. 

Men hjälporganisationer vill ofta vara på plats i svårtillgängliga områden – för att ge livsviktig hjälp till de civila som bor där.

En samhällsservice som de har rätt till.

Skotthål i den turkosa väggen på kvinnoavdelningen på sjukhuset vittnar om attacken.Foto: Magda Gad
Läkarna antecknar i papper som de har fått från Svenska Afghanistankommitén.Foto: Magda Gad

För att få den tillgången menar flera av varandra oberoende källor att organisationer måste betala tio procent skatt till talibanerna – en islamisk skatt som även finns i den kristna traditionen, det så kallade tiondet. 

Forskaren Said Reza Kazemi från den oberoende forskningsinstitutionen Afghanistan Analyst Network, grundad av svenska skattepengar från Sida, säger att han aldrig har stött på en hjälporganisation som inte har betalat skatt till talibanerna – vill man inte betala skatt eller på annat sätt göra en överenskommelse om tjänster till dem får man i stället välja att inte verka i deras områden.

SAK:s generalsekreterare Andreas Stefansson bemöter uppgifterna med att säga att det här rör sig om korruption, att SAK har nolltolerans mot det och att de täpper igen där det läcker.

Talibanerna kräver skatt, kallad ushr, som betyder tiondel på arabiska.Foto: MAGDA GAD

Men det här leder in till en mycket större fråga än den om SAK. Sett till hur många organisationer som verkar i Afghanistan, hur mycket de omsätter och den omfattande korruptionen i landet – är inte det här längre något som enbart rör den svenska biståndsverksamheten, utan samtlig verksamhet inkluderat internationella Röda korset och Världsbanken.

Talibanerna: En ”väntande regering”

Till sist träffar jag källor som menar att talibanerna i själva verket finansieras av biståndet, då de summor de får in genom skatten är omfattande. 

De förklarar att talibanerna ser sig som en ”väntande regering” och att de beter sig precis som en sådan, med välutvecklat rätts-, skatte- och tullsystem.

I konflikter finns enligt min erfarenhet inget rätt och inget fel, inga goda och inga onda.

Det hela landar i ett etiskt dilemma.

Ska biståndsorganisationer sträva efter att så långt det är möjligt komma in och ge hjälp till civila i krigsområden, eller ska de hellre avstå för att säkerställa att grupper som talibaner inte drar nytta av dem, till priset att civila kommer att dö?

I konflikter finns enligt min erfarenhet inget rätt och inget fel, inga goda och inga onda. Istället är det en enda stor gråzon, där det mesta handlar om att hitta metoder för att överleva. Men att granska det som sker i krigen och att öka medvetenheten kring det är högst nödvändigt. 

Därför publiceras nu två längre reportage och en tv-dokumentär där vi tittar närmare på biståndet, korruptionen och stödet till talibaner i Afghanistan.

Se Magda Gads tidigare minidokumentär Talibanerna inifrån – om mötena med talibanledarna på andra sidan inbördeskriget.