Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Lotta Gröning

Varifrån kommer rovdjurshatet?

Några dagar efter att licensjakten på varg avslutats möttes tre aktivister och en jägare upp i skogarna utanför Köping för att prata om händelserna i januari. Foto: ALEX LJUNGDAHL

 

Varifrån kommer det svenska hatet mot rovdjur?

Varför är det så svårt att ha en seriös diskussion om vargen?

Ett tungt ansvar vilar på Jägareförbundet. Men även på de politiska partierna, som särskilt när det är valår är angelägna att gå vargmotståndarna till mötes.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

De unga aktivisterna som åkte till Kolsva och Kölstareviret för några veckor sedan för att hindra vargjakten fick sig nog en tankeställare.

De var inga snälla och förstående grabbar de mötte. Även om ord står mot ord om vad som hände när de drabbade samman så finns det bilder på nedbrottade unga aktivister där jägare håller fast dem. Tilltalen tycks inte heller ha varit rumsrena så här i metoo-tider.

Jag försvarar inte aktivisterna som gör allt för att hindra politiskt fattade beslut. 

Nu är de sex vargarna skjutna, inklusive båda föräldradjuren. Det innebär att reviret är upplöst. Jägarna inriktade sig på de starkaste djuren, vilket rimmar illa med det politiska kravet på en livskraftig vargstam.

 

LÄS MER: Här möts motståndarna i infekterade vargstriden 

 

Jägareförbundet är en av landets absolut starkaste lobbygrupper och de brukar få som de vill, särskilt när det är valår. De flesta partier är väldigt angelägna att gå vargmotståndarna till mötes och godkänner vargjakt också på grund av rädsla. I den här frågan går socialdemokrater och centerpartister, med flera, hand i hand med SD.

Varför har hatet mot rovdjuren blivit så starkt i Sverige? Det rimmar illa med självbilden av en upplyst och modern nation. Varghatet härstammar från 1700-talet då utrotningen av rovdjuren ansågs ligga i linje med den givna maktordningen, ”där människan, mannen, den adlige eller rentav kunglige mannen, hade ensamrätt på viltkött”, enligt idéhistorikern Karin Dirke. Den idén tycks leva kvar än i dag. 

Jägareförbundet har ett ansvar för den dumdristiga och hatiska attityden som florerar i deras led gentemot vargen. Visst finns det duktiga och seriösa experter på förbundet, men de har ingen som helst ordning på sina medlemmar. Det finns jägare som verkligen bryr sig om mångfalden och vill värna rovdjuren. De har vädjat till förbundet om en mer seriös diskussion. 

I Facebook-kommentarerna på förbundets tidning har under årens lopp hatet flödat. Jägare talar om vargen med fördomar och skrämselpropaganda och hatet är särskilt intensivt i närheten av vargrevir.

Jägare har också lämnat förbundet som de anser tar alldeles för lätt på den organiserade brottligheten som den illegala jakten innebär. Det finns jägare som systematiskt bedriver illegal jakt på varg. Vi har haft många jakthärvor – nyligen föll domen i en av de största genom tiderna där rovdjur plågades till döds. För några år sedan visade SVT:s dokumentär Varghatet av Peter Andersson hur den illegala jakten organiserades och bedrevs. 

Vargarna har en betydelse för den biologiska mångfalden och för att vi ska ha ett fungerande ekosystem. Men den diskussionen för tydligen bara Rovdjursföreningen. Jag menar nu inte att vargen aldrig ska få jagas. Om skyddsjakt på varg behövs, då förstår jag det. Är det nu så att vi har för många vargar och stammen måste tas ned, då kan jag förstå det också. Om en noggrann och ärlig analys är gjord.  

Vargarna är bara en av många frågor som fått hatet att florera i Sverige. Många hatar invandrare, andra hatar politiker och feminister. Vart är vi på väg om vi låter hatet vara drivkraften i samhället?  Patrik Asplund, före detta nazist, säger att det är som att åka bil utan bromsar.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!