Lotta Gröning

Varför har inte Sverige råd med sina gamla?

Publicerad

Vad gör de som går i pension och krasst inser att pengarna inte kommer att räcka? Det är ingen lätt situation och för många har bara vetskapen om att gå i pension lett till stor oro och ångest.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Varför har inte Sverige råd med sina gamla? Det är människor som är rädda för sin ålderdom. Klyftan till de fattiga pensionärerna i ”välfärdssamhället” har skapat ett utanförskap av maktlöshet, misstro och värsta fall misär. Hur människor hanterar sin fattiga ålderdom är helt beroende av deras hälsa och livssituation. Det positiva för de starka och friska är att de kan ta ett extrajobb och dryga ut pensionen. Andelen 66-åringar som jobbar efter pensionen har fördubblats från år 2000. 

Solveig Lindblad är en av dem som jobbar extra, hon är städare vid ett seniorsbolag. Företag där vi kan hyra en pensionär har blivit populära eftersom äldre har lägre sociala avgifter och priserna för deras arbete är lägre. 

Andra försöker minska sina kostnader med att flytta till billigare boenden. Det är vanligt att pensionärer med låg inkomst tvingas flytta och sälja sin bostad. En ny trend bland fattiga är att köpa en husvagn och flytta permanent till en camping. På många campingplatser är det långa köer till att få ett årskontrakt för sin husvagn.

På många campingplatser är det långa köer till att få ett årskontrakt för sin husvagn.Foto: CLAUDIO BRESCIANI / TT

För andra finns inte så många möjligheter än att dra ner på alla kostnader. Havregrynsgröten är fattigmanskosten, en rejäl gröttallrik är en bra bas för en dag. Antalet pensionärer som söker sig till frivilligorganisationer har ökat. Föreningen ”Vid din sida” som startades av ordningsvakten Jeanette Höglund samlar in pengar till pensionärer som lever sitt liv på gatan. Hon tog beslutet 2016, enligt en artikel i Expressen, där hon hade mött en 75-årig man i tunnelbanan som berättade att han sov i trappuppgångar sedan hans fru dött. Han ville inte besvära sina barn. 

Här har vi det rationella folkhemmets avigsidor. Många av de pensionärer som hamnar under EU:s fattigdomsstreck hade sitt yrkesliv under folkhemmets och välfärdssamhällets uppbyggnad. 60-talisterna har kallat dem för den gyllene generationen, de fick utbildning och jobb och fick del av alla reformer och garanterades en bra pension. När Per Nuder var finansminister i regeringen Persson kallade han 40-talisterna för köttberg. ”Detta köttberg av 40-talister som vi ska 60-talister ska föda – det är en realitet att försörjningskvoten riskerar att bli ett problem”, sa Nuder. Han hade ju rätt, folkhemmet blev ett nytt klassamhälle. Många pensionärer hade fått högsta vinsten. De har en bra tillvaro, de reser, spelar golf och unnar sig livets goda. 

Andelen 66-åringar som jobbar efter pensionen har fördubblats från år 2000. Solveig Lindblad är en av dem som jobbar extra.Foto: NORA LOREK

Men så har vi också de andra – de som samhället utnyttjade, vilket ofta var kvinnor. Arbetarrörelsen ville också ha hemmafruar, det var mycket populärt på 50- och 60-talen. Dessa kvinnor glömde politikerna helt bort i sina pensionssystem. Välfärdssamhället behövde sina pigor, kvinnor längst ner på klasstrappan lågavlönade i tunga utslitande jobb inom den offentliga sektorn. På 90-talet sa ansvariga politiker rent ut att fattigpensionärerna snart skulle dö ut. Men de fick fel! I dag är fattigpensionärer väldigt levande trots att de jobbade heltid under hela sitt yrkesliv.

Jag har fått hundratals mejl från pensionärer som berättar om sin situation. De ser politikerna som svikare. De har kanske fått 90 kronor mer i månaden nu när pensionerna skulle höjas, de är mest besvikna på socialdemokratin och blir bittra i sin utsatthet. De frågar sig - varför har inte Sverige råd med sina gamla?

 

LÄS MER: Efter KPA-raseriet: Krav på att avtalen skrivs om

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag