Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Lotta Gröning

Varför behövs
Socialdemokraterna?

•• Expressens krönikör Lotta Gröning har som politisk redaktör på flera S-märkta tidningar följt arbetarrörelsen inifrån i många år.

•• Nu är hon oroad över partiets utveckling och inför Stefan Löfvens invigningstal på S-kongressen vänder hon sig direkt till honom.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Hej Stefan Löfven!

Jag hoppas att ni får en bra kongress! Ni har mycket att diskutera, det politiska läget, politiken och framför allt vore det bra med en långsiktig strategi. För att lyckas med det är det väldigt nödvändigt att partiet förmår att idka lite självkritik.

I den här krönikan pekar jag på problemen som jag ser. Socialdemokratin mår inte bra. Trenden för partiet har varit nedåtgående länge, partiet har sargats av interna strider. Synen på socialdemokratin har förändrats , samhället har förändrats och partiet har tappat sin historiska roll som statsbärande parti. En berättigad fråga att ställa är: varför behövs Socialdemokraterna? Vilka är de långsiktiga politiska målen? Då menar jag inte maktambitionen att vinna varje val, utan jag efterlyser partiets politiska uppdrag. En gång i tiden var det demokrati och social rättvisa som stod överst på dagordningen, men vad vill partiet i dag? Partiets nuvarande demokratisyn börjar bli ett problem, demokrati handlar inte bara om att upprepa gamla fina slagord för sedan agera tvärtemot.

Frågorna är viktigare än någonsin att besvara med tanke på att partiet tappat en stor del av fotfolket och numera mest består av avlönande ombudsmän. De vanliga medlemmarna är inte så många längre. S-föreningar tynar bort och det har varit svårt att få ihop styrelser. Representationen på kongresserna består nästan uteslutande av ombudsmän, kommunalråd och andra som är avlönade av partiet. Ursäkta om du uppfattar mig som brutal, men också ditt sätt att utse regeringen tyder på att socialdemokratin håller på att utvecklas till ett familjeföretag. Partiets strategi att behålla makt och stärka sin makt är den samma som de gamla adelssläkterna. Nämligen satsa på vänner och bekanta, placera sig på viktiga samhällspositioner och kräva lojalitet. Det har inte precis varit någon lysande start för regeringen.

Du har också fortsatt en socialdemokratisk tradition att utse ministrar på poster som de inte behärskar. Det var inte en så klok strategi i det parlamentariska läget vi har i dag med minoritetsregerande som kräver snabba beslut. Det innebär att det tar lång tid för många ministrar att sätta sig in i ämnet. För att kunna utforma en politik och vara nytänkare måste man kunna mycket och ha erfarenhet av området.

Din största politiska seger var när du lyckades få alliansen med på decemberöverenskommelsen. Det var mycket skickligt gjort och visar din styrka som förhandlare. Men är decemberöverenskommelsen verkligen rätt, är partiets maktposition värd detta gungfly till plattform?

Frågan är hur socialdemokratin överlever och utvecklas? Ni kallar er för ett framtidsparti och det har också varit en historisk roll. Socialdemokratin organiserade Sverige när nationalstaten var stark och med storskalighet, specialisering och centralism som medel. Det gav tillväxt och pengar till folkhemsvisionen. I dag fungerar inte det alls och nationalstaten håller på att uppluckras. Om politiken domineras av återställare blir utvecklingen lidande. Återställare har varit något av en röd tråd från förra socialdemokratiska regeringen, under alliansen och även i dag. Sverige har tappat sina positioner på många områden såsom utbildning, forskning och näringsliv. Men inte bara det, omvärldsanalysen tycks också var helt under isen. Klimathotet har fått ansvariga politiker att tappa fattningen, men inte bara det. De har överlåtit analysen till forskare, som de själva betalat och dessutom formulerat deras forskningsuppdrag. Alltså som man frågar får man svar. Det var ingen tillfällighet att en enig försvarsberedning bara för några år sedan slog fast att klimatet var Sveriges största hot. Nu sitter ni där med skägget i brevlådan och ett upprustat Ryssland.

När det gäller energipolitiken är situationen lika illa. Kärnkraften är ett hot medan förnybar energi en prioriterad fråga. Enorma pengar satsas på forskning och utveckling och vakna forskare har bara att plocka russinen ur kakan. En jättesatsning på vindkraft ger forskningsstöd, samtidigt som pengar till forskning på ny kärnkraft teknik där avfallet kan återvinnas stryps. Integrationsfrågan och asylpolitiken ska vi inte ens tala om. Där har politiken fullständigt tappat styrförmågan.

Var är framtidspartiet? Finns inte förmågan att ompröva politiken, hitta en roll i ett helt nytt samhälle blir det problem. Vi fick ett lysande exempel på politisk återvinning i veckan. Det handlade om att antalet sjukskrivningar ökar. Åtgärden från regeringen är att jaga fuskare. Det gjorde alliansen också och då var kritiken förödande från socialdemokraterna. Vad är skillnaden mellan rött och blått? Var är nytänkandet, var är lösningarna? Var är trovärdigheten?

Stefan Löfven, Socialdemokraterna har visionerna men inte politiken för att förverkliga dem. Det krävs mindre vackra ord och mera verkstad om trovärdigheten ska återkomma. ”Ni ska inte tro det blir sommar om inte någon sätter fart” sjunger lilla Ida syster till Emil i Lönneberga. Så är det verkligen!

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!