Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Lotta Gröning

Vad ska vi ha Dan Eliassons myndighet till?

Dan Eliasson, generaldirektör för MSB. Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN

Efter en tuff vinter med metervis av snö och stora mängder regn kom så äntligen sommaren. Den kom snabbt med rekordvärme över hela landet. Sverige satte värmerekord i maj. 

Först var jag glad över solen och värmen men snart övergick det i en gnagande oro. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det är torkan som är värst. Det där knastrande ljudet när jag gick i skogen, den där dimliknande luften och så blåsten. Så var det också vid den stora branden 2014 och också nu började det brinna på olika ställen runtomkring oss. Rädslan kom krypande och så denna eviga önskan om regn. 

Men det har inte kommit något regn och torkan börjar nu skörda sina offer. Jag har själv tolv hästar och som tur var tog vi i vår by in höet extra tidigt i år veckor före midsommar så att det inte skulle brännas bort. Så en del av vårt foder har vi gått in, men inte tillräckligt. Nu får vi alla bevittna hur skörden på fälten över hela landet bränns bort. 

Flera lantbrukare i Sverige har tvingats att nödslakta djur, efter en regnfattig period. Foto: PATRIK C ÖSTERBERG/IBL

Lantbrukarna får inte in vare sig hö eller spannmål till sina djur. Länge har larmrapporterna kommit om krisande bönder, om nödslakt och lantbrukare som tvingas gå ifrån sina gårdar. Jag såg en vädjan om att vi skulle köpa svenskt kött så att köerna på slakterierna blir kortare. På Facebook har det bildats grupper av människor som förtvivlat letar hö till sina hästar. Ropen på hjälp skallade länge i ett öde landskap. Den viktigaste mobiliseringen mot torkan kom från frivilliga krafter och från kommunerna.

 

LÄS ÄVEN: Vi är ju nästan alla stämplade som rasister 

 

När uppgivna djurägare bad om hjälp ryckte kommunerna in. Som en löpeld har kommun efter kommun erbjudit lantbrukare att ta hö från sina oslagna åkrar. LRF, Lantbrukarnas riksorganisation, har en nödhjälpsfond. Flera matvaruaffärer ger bort frukt och grönt som inte blivit sålt som djuren kan äta. Nu har torkan efter dryga två månader också nått medier och regeringen. Häromdagen var jordbruksminister Sven-Erik Bucht intervjuad i Aktuellt. Han sa att regeringen förhandlar med EU om extra stödpengar till bönderna. 

Det är svårt att hitta någon ansvarig för extremväder och det är också svårt att mobilisera krafter bland människor som inte är drabbade. 

De som går till butiken och köper sin mat och sitt vatten och ser värmen som en välsignelse. Kanske tar de flyget till mer exotiska platser. Foderbrist till djuren på landet är inte deras ansvar. Det delade Sverige är så tydligt i situationer av kris. Det är obehagligt.

 

Mest fundersam är jag över Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, där nu Dan Eliasson förre polischefen, blivit ansvarig generaldirektör. Den myndigheten har i uppdrag att ansvara för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Av någon underlig anledning tycks det aldrig fungera.

Under den stora branden i Västmanland 2014 fick vi drabbade information om att det brann och det visste vi redan. Den förre generaldirektören vägrade under branden lämna sin semester i Skåne. Sveriges låga livsmedelsproduktion är redan i dag en säkerhetsrisk. Myndighetens rekommendationer är att vi ska köpa konserver. I dag när jordbruket står inför sin största kris på länge talar de bara om brandrisken. 

Om läget är allvarligt i dag så har vi en krissituation om regnet inte kommer före augusti. Vilket råd får vi då av MSB, att börja odla på balkongen kanske? Min enkla fråga till regeringen är; Vad ska vi ha den här myndigheten till?

 

LÄS ÄVEN: Att gamla dör av svält tillåts i välfärdslandet 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!