Lotta Gröning
Enligt organisationen Sveriges kommuner och landstings (SKL) ekonomirapport gick var fjärde kommun och var tredje region med underskott 2018. Läget är minst sagt bekymmersamt.
Enligt januariöverenskommelsen ska kommunerna få ett ökat anslag på fem miljarder per år i tre år. Men det räcker inte alls. I SKL:s prognos fattas det ändå 22 miljarder, även om skattehöjningar genomförs.
Det värsta är att kommunernas bekymmersamma läge inte är någon nyhet.
Det värsta är att kommunernas bekymmersamma läge inte är någon nyhet. Redan 2015 i en bilaga till Långtidsutredningen, Demografins regionala utmaningar, lyftes chockerade siffror fram om de minsta kommunernas utsatta situation. Då bedömdes att dessa kommuner behöver öka skatten med mellan 8 till 18 kronor fram till 2040. Prognosen möttes med tystnad.
Stefan Löfven presenterade nyligen ett nytt utjämningsförslag mellan kommunerna i syfte att minska klyftorna vilket innebär att kommuner och landsting får dela på 1,8 miljarder extra. Men det kom inga jubelrop. Majoriteten av kommunerna hävdar att det är för lite pengar. Den enda nettobidragsgivaren i utjämningssystemet, Stockholm, är dessutom innerligt trött på att agera bankomat till andra kommuner. Nu har Socialdemokraterna och Moderaterna i huvudstaden gått samman för att försöka stoppa förslaget.
Expressen gjorde en undersökning där 678 förtroendevalda socialdemokrater runtom i landet – främst i kommunerna – deltog. Svaren är ett rop på hjälp från regeringen och staten och stark kritik mot reformer som inte gör någon nytta.
Pengarna räcker helt enkelt inte till för skola, vård och omsorg – kärnan i den socialdemokratiska välfärdsstaten.
Flyktingvågen satte en enorm press, inte minst fattiga kommuner och nu ökar kostnaderna för socialbidragen. Dessutom blir befolkningen allt äldre, och lägg till detta en kommande lågkonjunktur.
Kritiken kommer inte bara ifrån lokala politiker, den kommer också från förre partiledaren Göran Persson som varnar för kommunernas utsatta läge. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, tillika medlem i partiets verkställande utskott, varnar Stefan Löfven för kommunernas kris och kräver krafttag. I en intervju med Expressens reporter Tomas Nordenskiöld uppmanar han regeringen att omförhandla januariöverenskommelsen, dra tillbaka sitt vallöfte om en extra familjevecka och stoppa slopandet av värnskatten – allt för att ge mer pengar till kommunerna.
Stefan Löfven balanserar på slak lina.
I den överenskommelse som råder med C och L finns dyra reformer som inte behövs eller gör någon som helst nytta. Ta Centerns skattesänkning med 137 kronor per månad för 800 000 personer boende i lands- och glesbygd – den kostar 1,35 miljarder kronor, men saknar betydelse för kommunernas situation och hålen i välfärden.
Stefan Löfven balanserar på slak lina. Den kritik som finns när det gäller kommunernas utsatta läge och regeringens åtgärder för att minska klyftorna är starkast från de egna leden. Socialdemokraterna håller på att slitas itu och det är svårt för lokala politiker att vara lojala när de inte längre kan uppehålla en rimlig offentlig service.
Det krävs handlingskraft. Att omförhandla januariöverenskommelsen är en bra idé, men förmodligen svår. Samtidigt borde alla riksdagspartier förstå kommunernas situation i stället för att enskilda partier ska visa sin lyskraft via reformer de lyckats förhandla sig till.
Stefan Löfven bör tillsätta en kriskommission och samla riksdagspartierna och utgångspunkten är självklar: det är staten, inte kommunerna, som ska ta ansvar för hela landet.
LÄS MER: Nödropet från Bengtsfors: Betala nu!