Lotta Gröning
Varje år genomförs en miljöbarometer för att visa på kommunernas strategiska arbete för ett bättre klimat.
Bland topp tio ligger Sveriges fyra största städer.
Stockholm ligger på tredje plats. Ragunda däremot är en av Sveriges sämsta kommuner när det gäller miljö. Kommunen ligger på plats 253 i kommunernas Miljöbarometer 2020. Det är en försämring jämfört med förra året då kommunen hamnade på plats 214.
I gruppen mindre städer och landsbygdskommuner kom Ragunda på plats 110 av 136 och de lyckades bara skrapa ihop 13,0 av totalt 52 poäng. Med andra ord verkligen bottennoteringar. Men som med alla samhällsanalyser - som man frågar får man svar. Om Miljöbarometern hade tagit hänsyn till fler parametrar så hade Ragunda fått en helt annan ställning på listan och därmed betydelse för landet.
Denna lilla jämtländska kommun med sina 5300 invånare har tio vattenkraftverk inom sina gränser och står för för 10 procent av Sveriges klimatsmarta elproduktion. Indalsälven producerar både el och pengar. Lägg till flera stora vindkraftparker med över 30 snurror. Ragunda är en av Sveriges mest exploaterade kommuner och bidrar till landets tätposition när det gäller fossilfri el. Ändå får de en bottenplacering i miljökampen. Typiskt för synen på små kommuner i glesbygden.
Kommunalrådet Mikael Westin (C) är lite uppgiven.
– Vi hamnar i princip alltid i botten på alla rankingar. De är lite frustrerande att se 500-lapparna flyta förbi framför mitt fönster i kommunhuset. Kraftverket Hölleforsen som ägs av Vattenfall AB har en enorm kapacitet. Där rinner det så mycket 500-lappar att jag skulle kunna vara som Jesus och gå på vatten, säger Mikael Westin.
Jag anser att Sverige är en av de sämsta länderna i EU att satsa på landsbygden och små kommuner. Mikael Westin säger att de känner sig utnyttjade. Det är inte bara vatten- och vindkraft som genererar pengar utan även skogen. Vinsterna från den går också till Stockholm.
– Vi försöker påverka. För drygt 10 år sedan åkte vi ner till riksdagen för att informera om vad vi bidrar med till Sverige. Då hjälpte statliga tjänstemän oss att räkna ut hur mycket el vi producerade, det var 5 638 000 000 kilowattimmar. Men det kom bara 45 riksdagsledamöter. Vi har enorma resurser som hela Sverige använder men vi får ändå alltid höra att vi lever på bidrag, säger Mikael Westin.
De tre största vattenkraftkommunerna är Ragunda, Jokkmokk och Sollefteå är också Sveriges fattigaste kommuner. Om Sverige värnade sitt land på samma sätt som Norge skulle utveckling i mindre kommuner utanför Stockholm se betydligt bättre ut. Närmare sex miljarder kronor stannar i de fylken där vattenkraften produceras i Norge. I Sverige får små kommuner dela på omkring 110 miljoner i bygdepeng.
Hade Ragunda legat i Norge skulle kommunen få 193 474 000 kronor som del av vinsten från vattenproduktionen.
Men det är storstäderna som tar hem priset för miljöarbetet. Regeringen slår sig för brösten över att Sverige är ett av världens bästa länder när det gäller fossilfri elproduktion. Exploateringen är lyckosam och samtidigt skakar ministrar och riksdagsledamöter bekymrat på huvudet och undrar hur mycket mer bidrag glesbygden ska ha. Frågan de i stället borde ställa sig är hur mycket förtätning av storstäderna klimatet klarar av innan allt rämnar?