För landsbygden borde det vara en befrielse att slippa kallas bidragsberoende, skriver Lotta Gröning. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL
För landsbygden borde det vara en befrielse att slippa kallas bidragsberoende, skriver Lotta Gröning. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL
Lotta Gröning

Skippa utjämningsbidrag som bara skapar klyftor

Publicerad

Vi har länge haft en kommunalekonomisk utjämning som ska skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting. 

I årtionden har vi diskuterat detta så kallade Robin Hood-bidrag och i årtionden har alla varit missnöjda. 

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

2015 ändrades också kriterierna, förr handlade det mest om en utjämning mellan stad och land, i dag går de största bidragen till större städer.

Malmö och Göteborg är de som får absolut mest pengar. Stockholm som betalar mest har alltid klagat högst. De förde en kampanj för ett antal år sedan där de vägrade finansiera badhus i Norrland och nu är de förbannade över att Stockholms läns landsting måste finansiera andra storstäder. 

Det kommunala skatteutjämningssystemet är ett skämt. Det bygger på räknesätten ”gånger” och ”delat med”, att det också finns plus och minus verkar inte existera i huvudet på politiker och tjänstemän. 

När pengarna ska delas handlar det om hur många invånare kommunen har och sedan vilket belopp varje invånare får. Alltså ju fler invånare desto högre bidrag. Men det finns ju en förkärlek i det här landet att hela tiden lyfta fram den bidragsberoende landsbygden.

 

LÄS MER: Lotta Gröning: Sverige var drömlandet – nu har pendeln svängt 

 

Högst bidrag per person 2015 fick människor som bor i Årjäng, 16 611 kronor per person. I kommunen bor 9 958 personer. Så man kan alltså med all rätt hävda att personer boende i små kommuner får högre bidrag än andra. Men det högsta bidraget sammantaget gick till Malmö kommun som fick 4,4 miljarder. 

Att använda ”gånger och delat med” gäller alla statsbidrag. Jag var i Malå för någon månad sedan och de berättade att skolor fått ett extra statsbidrag för att lyfta kompetensen när det gäller digitalisering. Malå hade fått 80 000 kronor, de har en skola i kommunen och 3 100 invånare. 

80 000 kronor är mycket pengar för en liten kommun men det räcker inte ens till att anställa en lärare. Så den centralistiska politiska strategin slår igenom i alla statsbidrag. Ju fler människor desto mera pengar och desto större fördelar. Det hjälper inte heller att slå ihop små kommuner. Det har till och med civilminister Ardalan Shekarabi insett. Om tre små kommuner med dryga 4 000 invånare slås ihop genererar det inga mera pengar. 

 

LÄS MER: Lotta Gröning: Att fly fotfolket är inte lösningen, Stefan Löfven 

 

Vad än värre är att när regeringen sedan ska stimulera tillväxt i hela landet då lägger de stora bidrag och stort ansvar på landsting och regioner. Alltså den demokratiska nivå som har lägst förtroende och som numera följer i centralmaktens fotspår och centraliserar all verksamhet till den största staden. I Västerbotten storsatsar landstinget på vård i Umeå och urholkar primärvården, tendensen är den samma i Västra Götaland som lägger ner vårdcentraler. Regional utveckling är numera något som sker inom en mils radie från residensstaden. 

Mitt förslag är att vi skippar dessa centralistiska utjämningsbidrag som bara skapar nya klyftor i landet. För landsbygden borde det vara en befrielse att slippa kallas bidragsberoende.

I stället bör ett system liknande Norge införas där kommuner som hyser naturtillgångar får behålla en del av vinsten. Vi har ett lysande exempel i Skellefteå som lyckades genom idogt hårt och strategiskt arbete få behålla en del av sina kraftverk. Skellefteå kraft är ett kommunägt bolag som genom sin aktieutdelning levererar 220 miljoner varje år till kommunala verksamheter. Andra kommuner med stora naturtillgångar såsom Jokkmokk och Arjeplog, men som blivit beroende av statliga bidrag, har svårt att upprätthålla den kommunala servicen. Statsbidrag som de nu är utformade bör genast avskaffas.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag