Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Lotta Gröning

Samerna går till val men staten fortsätter bestämma

Sametinges kansli i Kiruna.
Foto: MARIE ENOKSSON/SAMETINGET

Diskrimimineringen av samerna blir inte mindre för att de har fått sitt eget parlament. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

I dag är det val till Sametinget. Det är nio partier som slåss om 9766 samer som registrerat sig inför valet 2017. Men valdeltagandet är lågt, i förra valet röstade bara 54,4 procent av dem som registrerat sig. 

Förtroendet för Samtinget är med andra ord ganska lågt. Den mest brännande frågan handlar om rättigheterna för jakt och fiske ska vara för alla samer eller bara för renskötande samer. Det kan låta banalt med nio partier som slåss om jakträttigheter, men frågan är betydligt mer komplicerad än så. Det var svenska staten som bestämde att bara renskötande samer hade jakträttigheterna, de övriga skulle integreras i samhället. 

Det är statens förhållande till samerna som påverkar hela deras existens. Det pågår nämligen ett kulturmord på samerna. Sverige är sämst i Norden när det gäller hur vi hanterar same– och urfolksrätt. Norge är som alltid bäst både när det gäller samepolitik och regionalpolitik. Missnöjet mot Samtinget handlar alltså i hög grad om att regering och riksdag har sett till att samernas högst beslutande organ har liten makt, ungefär som en remissinstans som får tycka till utan att kunna påverka politiken.

Den svenska dubbelmoralen framträder tydligast i regering och riksdags hanterande av samerna. Vi började med att mäta deras skallar och ta deras land. Under 1800-talet och början av 1900-talet blev Sverige världsledande i rasforskningen. Det var läkaren och vetenskapsmannen Herman Lundborg som utvecklade och introducerade rasbiologin som vetenskap. Han mätte skallar, fotograferade samerna från alla vinklar och jämförde utseenden. Han kom fram till att rasblandning skulle undvikas, men också att samerna var en lägre stående ras och att de absolut inte skulle få äga någon mark. Lundborg samarbetade med forskare i Nazityskland som hyllade hans arbete och SS använde också hans metoder.

Herman Lundborg
Foto: PRESSENS BILD

Sveriges regering och riksdag har genom tiderna som en sann kolonisatör plockat av samerna både deras rättigheter och deras inflytande. De har tvångsförflyttats och satt under förmyndare och deras skallar har funnits i glasmontrar på museum. 

I dag har de har ingen lagstiftande makt i till exempel skattefrågor, skolpolitik eller hälso- och sjukvård. Politikerna är livrädda för att ge samerna särskilda rättigheter och bestämmanderätt som kan hämma exploateringen av Norrland och missgynna de 2,7 procent av befolkningen som är medlemmar i Jägarförbundet och som också vill jaga på markerna. 

Än i dag fortsätter exploateringen trots att det bara är små områden som de renskötande samerna har till sitt förfogande. Områden som staten visserligen har utnämnt till riksintresse, men för att kunna fortsätta exploateringen har regering och riksdag även utsett gruvor och vindkraft till ett riksintresse. 

När riksintresse står mot riksintresse förlorar samerna och de fördrivs från sina boplatser. Ekot har gjort en undersökning som visar när det gäller gruvtillstånd på marker som klassas som riksintresse för samerna och särskilt viktiga för renskötseln att Bergsstaten på 21 olika platser har beviljat gruvföretag bearbetningskoncessioner. Vilket innebär att bolag får undersöka om det är värt att öppna en gruva. Är det så ryker förstås samernas rättigheter. Lägg sedan till turistanläggningar, bebyggelse, kraftverk och diskriminering. Jag överdriver inte heller när jag konstaterar att rasismen i Sverige är vanligast förekommande och dessutom mest accepterad när det gäller just samerna.

Sverige har givetvis inte ratificerat FN:s ILO 169-konvention som skyddar samers och andra ursprungsfolks rättigheter. När Samtinget nu går till val så handlar det inte om nio partier som inte kan enas i viktiga frågor. Det handlar om en nästan omöjlig kamp för att överleva och behålla sina rättigheter i ett samhälle som alltid diskriminerat dem.