Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Lotta Gröning

Nu kollapsar välfärden runtom i Sverige

Riksrevisionens granskning av utjämningssystemet: Inte tillräckligt. Se Stefan Löfvens presskonferens från slutet av oktober.
Nu kollapsar välfärden runtom i Sverige, skriver Expressens Lotta Gröning. Foto: PÄR BÄCKSTRÖM / BILDBYRÅN
Många kommuner har fått stora sparkrav. Foto: Colourbox / Colourbox

God fortsättning, alla kommunpolitiker runtom i Sverige. Ni lär behöva alla lyckönskningar ni kan få, för 2020 ser ut att bli ett stålbad.

Vi har minst 180 anledningar att bekymra oss över välfärdens kollaps.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det här är berättelsen om hur svenska politiker lockats av marknadsliberalismen och ersatt välfärdsstatens krav på rättvisa med målsättningen om individens största möjliga frihet. Lägg sedan till att allt fler uppgifter övervältras på kommunerna utan ersättning från staten. Det senaste exemplet på det var när Arbetsförmedlingen lade ner sina kontor och personalen försvann. Kvar fanns de arbetslösa. 

Åtta av tio kommuner måste nu genomföra stora besparingar det närmaste året. Staten har dragit bort ersättningarna för flyktingmottagande och riktade pengar till äldreomsorgen. Finns det någon som tror att 80 procent av alla kommuner har levt loppan och spenderat sina tillgångar och nu längtar efter att få höja skatten?

Kramfors skär ner med 50 miljoner

En av kommunerna som drabbas är Kramfors som måste spara 50 miljoner kronor. Det kommer att kännas för kommunens 18 000 invånare. Kommundirektören Peter Carlstedt sa i en intervju i SVT att på kort sikt är det omöjligt för dem att spara dessa pengar, verktygslådan finns inte. Han fortsatte med att konstatera att det är ett systemhaveri som vi befinner oss i just nu.

– Vem vill bo i ett samhälle där det inte finns någonting som man förknippar med ett lokalsamhälle eller en kommun? frågar Peter Carlstedt. 

Ni har säkert märkt att privata vårdcentraler, friskolor och äldreboenden numera finns i nästan alla kommuner. Det är ingen tillfällighet. Den kommunala verksamheten är numera tydligt marknadsorienterad genom att privata entreprenörer har ökat, medborgarna har blivit kunder och välfärdstjänsterna har utsatts för konkurrens. Det har i sin tur ökat den statliga kontrollen vilket innebär att den politiska styrningen sker på distans. 

Hörbys ”intäktsproblem”

I Hörby kommun som i år har ett besparingskrav på 25 miljoner räcker intäkterna inte till. Socialchefen Eva Klang Vänerklint säger till tidningen Kommunalarbetaren att de inte har ett kostnadsproblem utan ett intäktsproblem.

– Vi måste kapa kostnader trots att de egentligen är realistiska, säger hon.

De besparingar som planeras i Hörby är att vikarier inte tillsätts vid frånvaro, nattbemanning kommer att minskas på boenden, samt att gå över från varm mat varje dag till kyld mat 1-2 gånger i veckan i hemtjänsten.

Trots kommunernas kris hörs inte så värst mycket från regeringen, bortsett från att Stefan Löfven med jämna mellanrum säger att socialdemokrater är en garant för välfärden. De flesta kommunalpolitiker lider i det tysta. Lojaliteten till partierna centralt tycks större än ansvaret för medborgarna.

Filipstad startade uppror

Det finns undantag. Filipstad lyckades mobilisera ett 70-tal kommuner i uppror mot regeringen, de skrek på hjälp i Bengtsfors och att Hagfors starkt opponerade sig mot att rika Stockholmskommuner dumpade socialt utsatta personer i kommunen, men det rann ut i sanden.

SKR (Sveriges kommuner och regioner) kräver också att staten ska ta ett större ansvar över välfärden. Ett stort problem för kommunerna är statens detaljstyrning och riktade bidrag. SKR menar att det behövs mer kommunalt självstyre. Givetvis skulle det ge bättre resultat och bättre möjligheter för kommunerna att styra över sin egen verksamhet. Det är kommunpolitikerna som trots allt får bära ansvaret, men de är väldigt tysta. Det är ingen tillfällighet att det är tjänstemän som protesterar mot nedskärningar medan majoriteten av kommunpolitikerna tiger still och är lojala sitt parti. De borde slå näven i bordet och säga ifrån, med kommunerna faller Sverige.

Sex av tio kommuner lägger ner skolor

Med frustrationen frodas missnöjespartier lokalt och nationellt växer SD sig allt starkare. Läget är onekligen mörkt.

Tidningen Kommunalarbetaren har kartlagt alla kommuner som sparar på vård och omsorg. Det är totalt 180 kommuner. 209 kommuner hade ett underskott i de nämnder som ansvarade för äldreomsorgen och tillsammans uppgick underskottet till 1,8 miljarder. 

Lägg till att 60 procent av landets kommuner tänker lägga ner skolor och 64 procent dra ner på personal. Stora delar av landet är med andra ord under avveckling. 

Stora sparkrav i kommunerna

Laxå – ska spara 5,6 miljoner. Kortade nattpass, minskad grundbemanning på särskilda boenden, effektivisering av scheman, avveckling av sju korttidsplatser, nedläggning av förebyggande verksamheten Seniorkraft

Klippan – ska spara 3,4 miljoner. Gå över från varm mat till kylda matlådor.

Ljusdal – ska spara 6,7 miljoner. Stänger platser på särskilt boende, striktare regler för hemtjänsten, minskad bemanning på omsorgsboenden.

Kungälv – ska spara 19 miljoner. Minskade timmar på nattpass och personalen måste jobba en natt till i månaden med samma lön. 

Karlsborg – ska spara 7 miljoner. Inte ta in extra personal vid behöv, sämre omvårdnad på boenden, de kommer inte att kunna leva upp till krav på vårdhygien.

Motala – ska spara 36 miljoner. Minskad bemanning i dagverksamhet för dementa, neddragningar i korttidsboende.

Källa: Kommunalarbetaren