Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Lotta Gröning

Första maj har överlevt sig själv

Jag trodde aldrig att jag skulle skriva ”strunta i traditionerna” när det gäller Första Maj. För mig som människa och historiker är det arbetarrörelsens högtidsdag.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Hjalmar Branting som var den förste starka ledaren för socialdemokratin betonade att demonstrationerna skulle användas för att visa att de var ansvarsfulla medborgare som krävde samma rättigheter som övriga klasser i samhället. Därför klädde sig demonstranterna i sina finaste kläder och gick under de röda fanorna och krävde allmän rösträtt, 48 timmars arbetsvecka och skäliga löner. Under alla år sedan 1890 har Första Maj-demonstrationen levt vidare, men i dag måste jag nog säga att den har överlevt sig själv. När socialdemokratin var en levande folkrörelse och människor kände att politiken var förankrad då var okej att partitoppen talade till massorna och lovade nya reformer. Men i dag är samhället så splittrat, klyftorna så djupa och misstroendet mot politiken så stor att demonstrationstanken är helt borta. Stefan Löfven och övriga toppolitiker kan ju knappast demonstrera mot sig själva!


LÄS MER: Stefan Löfven om SD: "Lek inte med elden"


Om demokratin var levande i partiet skulle förstås partiledningen har förnyat traditionen. Inte med sambadans, grillat valfläsk och fiskdammar som de provat sedan 90-talet utan helt enkelt återvända till demonstrationernas ursprungstanke. Ledarskiktet bör sätta sig på åhörarbänken och låta folket tala. Demokratins trovärdighet kräver att människor känner att politiken går att påverka.

Folket skulle behöva protestera för sitt eget välbefinnande. En stor del gör det genom att rösta på populister som SD. De dammsuger upp allt missnöje. Andra gör det i ren ilska och vilja att överleva, som Elsie Borglin 86 år och 32 kg som bokstavligen höll på att svälta ihjäl utan att någon brydde sig.

Vad kan då socialdemokratin och övriga partier göra? Jag har några tips från folkdjupet på problem som behöver åtgärdas.

Hur kan en välfärdsstat ha en politik som inte ger gamla människor samma rättigheter som de övriga. När du är gammal och inte klarar dig själv får du i bästa fall duscha en dag i veckan, kanske gå en promenad var fjortonde dag och bästa fall får du hjälp med att äta om du har problem med detta. Pensionen för många är urusel och fattigpensionärerna ökar. Min paroll! Gamla har också ett människovärde!

Stefan Löfven och övriga toppolitiker kan ju knappast demonstrera mot sig själva, skriver Lotta Gröning.
Foto: Emil Langvad/TT

Hur kan vi ha ett polis- och rättsväsende som prioriterar ner vardagsbrott som inbrott, överfall och kvinnomisshandel i brist på resurser? I min by lyckades några grannar häromdagen gripa tre män från ett öststatsland på bar gärning tillsammans med polisen när de stal däck och annan utrustning ur flera garage. Polisen hyllade bybornas rådiga ingripande. Senare släpptes ändå brottslingarna i brist på bevis.

Min paroll: Vi kan inte ha ett rättsväsende som skapar klassklyftor!

Bristen på politiskt ansvar och tjänstemannaansvar upplever många som ett akut problem. Det är allvarligt när vi har en politisk och administrativ organisation där ingen kan ställas till svars och ingen behöver ta ansvar för sina beslut. Återinför tjänstemannaansvaret är en viktig fråga för många som far illa och är maktlösa av myndigheters och politikers beslut. Att det är tillåtet att Försäkringskassan anställer egna läkare som döma ut människor utan att ens ha träffat dem och sätta sig över sina kolleger är i mina ögon korruption.

Min paroll: Politiker måste ta ansvar för rättslösheten i landet!

Demokrati bygger på förtroende och tillit. Den kräver också rättvisa, det som folkhemmet myntade i begreppet ”inga styvbarn”. I dag vimlar det av styvbarn, människor som är maktlösa, rättslösa och som inte har en chans att påverka sin egen situation.

Min paroll: Återupprätta förtroendet för demokratin!