Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Lotta Gröning

Flyktingfrågan i fokus om Sverige folkomröstar

Inför folkomröstningen i Storbritannien gick med några få undantag Sveriges samlade politiska etablissemang ut och varnade britterna för ett att rösta ja till ett utträde ur EU.

Nu när omröstningen är klar och Storbritannien lämnar EU är oron stor för vad som ska hända i Sverige.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Centerns ordförande Annie Lööf betecknade folkomröstningsresultatet som ett mardrömsbesked medan Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt öppnar för en folkomröstning. Stefan Löfven som inte är de stora ordens man konstaterade före omröstningen att det är tråkigt om britterna lämnar.

Samtidigt varande han för att Sverigedemokraterna kommer att driva frågan om folkomröstning i Sverige om Brexit vinner.

Svenskarna kan vara minst lika oeniga om EU som britterna. Precis som i Storbritannien klyver EU landet och folket. Men britterna är envisare än vi och det politiska etablissemanget modigare, eftersom de inte på samma sätt som de svenska partierna har rensat ut de EU-kritiska politikerna. I Sverige styr etablissemanget och de har god hjälp av näringsliv och finansiella institutioner.


Men trots det kan folket opponera sig. Se bara vad som hände under den svenska folkomröstningen om euron. Folket sa nej till etablissemangets stora förtret.

Om Sverige skulle folkomrösta är det framför allt flyktingfrågan som skulle hamna i fokus här precis som i Storbritannien. I Sverige skulle frågan också bli infekterad eftersom vi har tagit emot betydligt fler flyktingar än Storbritannien som är ett av de EU-länder som tagit emot minst i förhållande till sin storlek. David Cameron försökte blidka britterna med sin restriktiva flyktingpolitik, men det fungerade inte.

Missnöjet med den svenska flyktingkrisen skär genom alla samhällsklasser. För några år sedan var det legitimt att hävda att det bara var arbetslösa män på landsbygden som var arga på flyktingpolitiken, men så är inte läget i dag. Missnöjet finns överallt bland högutbildade och på universiteten, inom näringslivet och på arbetsplatserna.


Dessutom sprider sig ilskan i samma takt som de billiga modulhusen flyttar in i Djursholm och i andra finare villakvarter.

Det som vi absolut inte pratar om i Sverige är den organiserade brottsligheten som fått fri lejd genom Schengenavtalet och den fria rörligheten. Vi har i många stadsdelar ett enormt stort problem med internationella ligor som styr både de kriminella och de politiska institutionerna. Som lärt sig de svenska systemen och söker bidrag och får bidrag för både integration och demokrati. En organiserad brottslighet som till och med polisen har problem med.


I Storbritannien finns det regioner som London och Skottland som vill tillhöra EU, i Sverige har vi politikerstyrda landsting och storlän som lagt hela sin framtid i EU-stöd och EU- medlemskap. I Sverige handlar förtroendet mer om folket mot etablissemanget när det gäller EU. Den urholkade demokratin och den uppenbara bristen på ansvar. EU-medlemskapet har underlättat för politiker att inte ta ansvar. De har bara att skylla på EU när de inte vill förändra politiken.

Många svenskar är skeptiska mot EU:s ambitioner på överstatlighet och Europas förenta stater. EU-lagar som står över svensk lagstiftning retar många till vansinne se bara på den mäktiga jägarlobbyismens ilska gentemot EU när det gäller vargjakten. Samtidigt ska vi komma ihåg att många som anser sig felaktigt behandlade och maktlösa kan söka stöd i EU:s rättsväsende.

En folkomröstning om Sverige ska gå ur EU skulle återigen bli folkets maktkamp mot det politiska etablissemanget. Mitt tips är att folket vinner igen!