Det är dags att dra i handbromsen när det gäller EU och dess ökade kostnader, skriver Lotta Gröning.
Det är dags att dra i handbromsen när det gäller EU och dess ökade kostnader, skriver Lotta Gröning.
Lotta Gröning

Det är dags att dra i handbromsen för EU och dess kostnader

Publicerad

Det är dags att dra i handbromsen när det gäller EU och dess ökade kostnader. EU-kommissionen har presenterat sitt förslag på långtidsbudget och enligt den innebär medlemskapet en rejäl ökning av kostnaderna.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Förklaringen till detta är Brexit och att Storbritannien nu lämnar EU. Men dessutom vill de ha ytterligare klirr i kassan – EU-kommissionen kräver en utökad budget på 1,11 procent av ländernas totala inkomster.

EU vill att de övriga länderna ska betala 100 miljarder extra per år. Sverige som redan tidigare är nettobetalare och levererar 40 miljarder i medlemsavgift till ska enligt förslaget betala ytterligare 40 procent vilket skulle innebära 16 miljarder till. Dessutom vill kommissionen ha inkomster från bolagsskatter och handeln med utsläppsrätter.

Frågan som infinner sig är om det verkligen är värt alla dess miljarder för att medverka i en union på dekis?

Det logiska borde vara att EU drar ner på sina kostnader när ett medlemsland försvinner. Men några tankar på att anpassa kostymen efter storleken finns inte. Sveriges regering har hävdat att de varit tuffa i förhandlingarna. Stefan Löfven har till och med talat om att en för stor medlemsavgift som 40 procent till skulle kunna hota den svenska välfärden.

Det är något han betonat att han inte tänker acceptera. Nu har vi dock erfarenheter av både EU och svenska politiker. Det är mycket tomma ord och lite verkstad. Ett bestämt nej kan mycket väl ersättas av ett ja!  

 

EU-medlemskapet har helt klart förändrat Sverige och tummat både på välfärden och inte minst bidragit till att skapa klyftor i landet. 

Ta jordbrukspolitiken som ett talande exempel, som är en av EU:s största utgiftsposter. EU har framtidsscenarier där svenskt jordbruk är helt avvecklat. Tanken är storskalighet och jordbruk där de lämpar sig bäst och transporter till övriga delar i unionen.

Svenska politiker har länge gått på den linjen, vi har EU:s lägsta inhemska livsmedelsproduktion. Rationalisering, centralisering och stora enheter är modellen. Nu har det på senare år inträtt en viss förändring i synen på jordbruket sedan det stod klart att den låga livsmedelsproduktionen är en säkerhetspolitisk risk.

Detta tillsammans med att vi tömt alla förråd inte bara på livsmedel utan också på bränsle, mediciner och andra livsnödvändiga varor. Vilket också är ett EU-påhitt. 

 

Unionstankarna slår igen i allt. Ta bara regionalpolitiken – den är också hänvisad till stöd och byråkrati. Med den nya långtidsbudgeten drar kommissionen in stöd både till jordbruket och regionalpolitiken. Det var på grund av stöden vi skulle gå med, minns ni det? Alla fantastiska löften från euforiska politiker.

Samma problematik gäller polisväsendet och framför allt beslutet att flytta gränskontrollerna till EU:s yttre gränser. Allt skulle bli så bra bara vi samarbetade över gränserna. Den fria rörligheten har gett oss grov organiserad brottlighet, politiker har inte förstått problemen har bidragit till att den svenska lagstiftningen är hopplöst efter den verklighet vi har i dag. 

Ta tullen som ett lysande exempel som får stå och se på när stöldgodset rullar ut ur landet. Nu ska EU öka gränsbevakningen från 1 200 personer till 10 000 personer, ska vi gråta eller skratta? Det är inte undra på att brottligheten har fri lejd med den nuvarande vaktstyrkan. 

Jonas Sjöstedt hade ett bra förslag inför förhandlingarna om budget. Att partierna i riksdagen ska bestämma ett tak för vad EU-medlemskapet får kosta oss skattebetalare. 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag