Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Lotta Gröning

Dagens sossar försöker låta som Palme – det funkar inte

Hör GW om Skandiamannen.
Olof Palme på Stortorget i Helsingborg i augusti 1985. I valet följande månad fick Socialdemokraterna 44,7 procent.Foto: STEFAN LINDBLOM / STELLA PICTURES/STEFAN LINDBLOM STELLA PICTURES

Arvet efter Olof Palme är i högsta grad levande i socialdemokratin, på gott och ont. Men de som styr i dag borde lyssna på hans ord från 1973:

”När vårt parti blir förstelnat, kommer vi att förlora makten”.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det är 34 år sedan Olof Palme mördades på Sveavägen. Sedan dess har mycket hänt inom socialdemokratin. Kriser och partiledare har avlöst varandra och dagens socialdemokrati har svårt att hitta sin roll i en ny verklighet.

Olof Palmes död sänkte socialdemokratin, sargade partiet och rev upp öppna sår. Längtan efter en ledare som Palme är fortfarande stark inom rörelsen och han har för många äldre medlemmar i närmaste fått helgonstatus. Hans efterträdare har granskats hårt.

Olof Palme hade fördel av att komma från överklassen eftersom det gjorde att han varje dag fick bevisa att han var en riktig sosse som hade fötterna i myllan och förstod människors livssituation.

Han hade partiet med sig trots att han inte var särskilt framgångsrik i valen och trots att han inte alltid fattade så kloka beslut. Löntagarfonderna var ett av hans stora misstag som satte ett antal spikar i kistan för den svenska modellen. Men trots att dagens socialdemokrater har gått till höger och Olof Palme gick till vänster under sin tid som partiledare lever många av hans beslut kvar, fast de egentligen är passé.

”Nu blåser det vänstervind, nu gäller det att hissa seglen”, sa Olof Palme till Assar Lindbeck när 68-rörelsen var som starkast. Palme engagerade sig stort i 1975 års partiprogram och skrev stora delar själv. Enn Kokk som var ordförande i programkommissionen kallade Palmes bidrag för ”ett reformismens credo”. Partiets centrala värderingar om solidaritet och arbete lyftes fram. Inte minst kritiserade han politikernas administrativa roll och förklarade sig själv som demokratisk socialist.

Den demokratiska socialisten finns än i dag i Bernie Sanders i USA, men inte längre i partiet. Stefan Löfven credo skulle kunna sammanfattas som ”samverkan”.

Under Palmes tid fick vi en snabb expansion av den offentliga sektorn och höjda skatter inte minst för småföretagen. Idag har den offentliga sektorn bantats och stora delar privatiserats. Kommuner och regioner styrs av nyliberala affärsmodeller, tjänstemännen har nästan blivit viktigare än politikerna. Det är med andra ord inte Palmes anda som råder.

Demokratin tillsammans med kravet på jämställdhet var Olof Palmes livsnerv och politiska vision. I ett tal 1976 konstaterade Palme att ”ställer man demokratin utanför de stora och avgörande frågorna då berövas den sin livskraft”.

Palme lyssnade till människor, mötte människor och pratade med dem och besökte alla arbetarekommuner.

Idag talar gärna ledande socialdemokrater med samma retorik som Palme gjorde på sin tid. De vill gärna hålla kvar vid den traditionella socialdemokratiska ideologin i Palmes anda. Det är bara ett problem: de bottnar inte i människors medvetande eller vardag, det blir inte trovärdigt.

Palme lyssnade till människor, mötte människor och pratade med dem och besökte alla arbetarekommuner. Idag är det till och med svårt att nå en minister via mejl. Deras anställda brevskrivare svarar bara på vissa utvalda brev.

Demokratin som livsnerv har också försvunnit, nu gäller konsensus, alla ska tycka lika. De som tycker fel mobbas bort. I en intervju i fransk radio sa Olof Palme 1973: ”När vårt parti blir förstelnat, kommer vi att förlora makten”.

Han menade att socialdemokratins mål inte är att vissa människor sitter vid makten, utan att livsnerven är en rörelse och dess idéer. 

I den bemärkelsen borde socialdemokratin verkligen låta Olof Palmes anda genomsyra politiken. Det kanske till och med skulle kunna lyfta partiet ur krisen.

 

LÄS MER: Torbjörn Nilsson: Den siste av Palmes pojkar: ”Ojämlikheten är ohållbar” 

LYSSNA: Verkställande utskottet – Expressens podcast om politik: ”Att leva med Socialdemokraterna” 

Expressens politikredaktion gör podden Verkställande utskottet. Nytt avsnitt varje onsdag.Foto: ANNA-KARIN NILSSON