Liza Marklund

Våldtagne pojkens skador hann läka innan han undersöktes

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Fem gånger under hösten 2007, och nu senast i julas, skrev jag om en liten pojke som blivit våldtagen av sin pappa.
Nu riktar Justitieombudsmannen, JO, skarp kritik mot både polis och åklagare, men framför allt mot Rättsmedicinalverket, för hur myndigheterna har hanterat fallet.
Sällan har jag fått lika många reaktioner som när jag skrivit om den lille pojken och vad han utsatts för. Det här var vad som hände:
Föräldrarna skilde sig när pojken var tre år. Varannan helg bodde han sedan hos sin pappa.
Men pojken ville aldrig åka dit. Han grät innan han for. När han kom hem hade han "ont i stjärten". Vid fem års ålder fick han epilepsi, en sjukdom med återkommande anfall som framför allt inträffade hos pappan.
När pojken var åtta år gjorde skolan och socialtjänsten en polisanmälan, eftersom man misstänkte att pojken utsatts sexuella övergrepp.

Och pojken berättade.
Polisförhören var utmärkta. Pojken var konkret och trovärdig. Skolan och socialen hade konstaterat att något traumatiskt av sexuell natur hade drabbat honom. Ett läkarintyg från en barnläkare vid pojkens lokala lasarett visade på flera olika skador i hans ändtarm:
Minskad muskelspänning i nedre delen av analkanalen.
Oregelbundenhet i den inre ringmuskelns vänstra sida.
Ultraljudsmässig förtunning av muskeln i området.
Skador av den här typen är inte normala. De måste ha orsakats av någon typ av trauma, exempelvis upprepade anala våldtäkter. De KAN också ha uppstått på något annat sätt, exempelvis genom extremt svår förstoppning (något pojken aldrig haft).
Tingsrätten dömde pappan till sex års fängelse för grov våldtäkt mot barn. Men historien slutar alltså inte där.

I pojkens akt fanns nämligen ytterligare ett läkarintyg, från Rättsmedicinalverket, och där konstaterades inte riktigt samma skador.
Problemet var bara att Rättsmedicinalverket hade väldigt mycket att göra när man fick i uppdrag att undersöka pojken.
Man ansåg sig hade helt enkelt inte ha tid att ta emot honom när remissen kom in.
Åklagaren i fallet ringde så många gånger till Rättsmedicinalverket och tjatade på dem att de till slut bad henne sluta ringa.
Till slut, över en månad (!) efter polisen begärt att pojken skulle läkarundersökas ordnade Rättsmedicinalverket fram en tid.

Under tiden hade pappan suttit häktad - och pojkens skador hade hunnit läkas.
En oenig hovrätt friade pappan, delvis på grund av intyget från Rättsmedicinalverket.
Justitieombudsmannen JO är alltså "mycket kritisk" till hur ärendet är skött.
I ett beslut från den 3 april i år konstaterar chefs-JO Mats Melin att det är "särskilt angeläget" att snabbt läkarundersöka barn som utsatts för brott, eftersom deras läkningsförmåga är bättre än hos vuxna.

Han skriver också
att det är "från utredningssynpunkt oacceptabelt att det dröjer 32 dagar från det att polisen begär en läkarundersökning av ett barn som kan ha utsatts för brott till dess att den slutliga medicinska bedömningen sker."
Han kallar handläggningen "mycket otillfredsställande" och konstaterar också att det "inte kunnat uteslutas att detta påverkat rättegångens resultat. Jag är mot den nu angivna bakgrunden mycket kritisk till Rättsmedicinalverkets handläggning."

Delar av kritiken bygger på det faktum att pappan satt häktad under hela den här tiden.
Mammas advokat, Thomas Bodström, instämmer i JO:s kritik.
- Sådana här misstag är särskilt allvarliga när barn drabbas.

Och pojken själv, då?
Jodå, han mår bra i dag.
Men i torsdags satt hans mamma i samtal med familjerätten igen.
Pappan har nämligen begärt vårdnaden om pojken.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag