Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Liza Marklund

Liza Marklund: Han lär männen sluta slå

Fredrik Olausson, kriminalvårdschef framför Johannesbergs anstalt, där män dömda för våld i nära relationer får behandling.
Foto: MIKAEL LJUNGSTRÖM

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det finns ett fängelse i Sverige där det  enbart sitter män som har slagit sina  kvinnor.

 Anstalten heter Johannesberg och ligger strax utanför Mariestad. Den är en sluten anstalt av den lägsta säkerhetsklassen, klass E. Där finns 70 platser, och där sitter alltså enbart män som har dömts till långa fängelsestraff för våld i nära relationer, 

 genomsnittstraffet är 1,5 år. Det gör  anstalten till den första, största och enda renodlade i Sverige i sitt slag.

 Det som händer där är helt nytt, och det är ett rejält steg framåt i kampen mot kvinnovåldet.

 De senaste veckorna har jag talat med personalen, läst rapporter och tagit del av de  behandlingsmetoder som  används, och jag är imponerad.


På Johannesberg behandlar man hustrumisshandlare. Man får dem att erkänna vad de har  gjort, ta ansvar för sina handlingar och aktivt förändra sitt beteende så att det inte ska hända igen.

 Behandlingsprogrammet som används kallas IDAP, Integrated domestic abuse programme, och kommer ursprungligen från USA. Programmet består både av enskilda djup- intervjuer och träffar i grupp med andra män som slår. Behandlingen pågår  i 14 veckor på anstalten, inom frivården tar den 27 veckor.


Under behandlingen lär sig männen, bland annat, att känna igen tecken på ilska och att motverka impulsen till våld. De får lära sig att hantera svartsjuka och att erkänna kvinnors rädsla, att ta emot kritik och att släppa taget i relationer. Samtidigt får kvinnan, brottsoffret, stöd och hjälp på sitt håll -  om hon vill.

 - Huvudsakligen fungerar detta väl,  säger Fredrik Olausson, kriminalvårds-chef för verksamhetsområdet där Johannesbergs anstalt ingår.

 - Vi har fått mycket uppskattning både från männen som genomgått behandlingen, och deras kvinnor.


Här finns emellertid ett fundamentalt  problem: Många män fortsätter nämligen att hävda att de är  totalt oskyldiga, trots att de har dömts till långa fängelsestraff. Hälften av männen på Johannesberg deltar inte i någon  behandling alls.

 - De här männen har svårt att känna in och ta ansvar för vad de gjort, säger Fredrik Olausson. Det känner sig oskyldiga, och då är det svårt att motivera någon behandling.

 Språksvårigheter är ett annat skäl till att vissa män inte kan behandlas, eller att deras straff är för korta för att behandlingen ska kunna genomföras.


I rapporten "Från brott till brottsoffersluss" skriver Hanna Harnesk och Bengt Hasselrot:

 "Att skada sin partner innebär också ett lidande för förövaren. För att undgå känslor som hotar självbilden så tillämpar mannen starka försvar kring sitt brott."

 Dessa processer kallas för kognitiva förvrängningar, skriver utredarna. Kognitiva förvrängningar verkar som skydd för för-övaren för att kringgå skam och undslippa  ansvar.

 "Ett ansvarstagande kan initialt hota mannen. Han tror sig helt enkelt inte kunna överleva om han berättar och tar  ansvar för vad han har utsatt offret för. Han tror inte heller att omgivningen kommer att stå ut, förövaren präglas av en sorts katastroftänkande... Men vad mannen inte ser, eller är skräckslagen inför, är att erkänna att han  i själva verket är starkt beroende av kvinnan."


Så vad ska vi göra för att få slut på mäns våld mot kvinnor?

 - Det finns verkligen inget enkelt svar på den frågan, säger Ellinor Hallebro, programutbildare för IDAP.

 - Det är ett komplext problem som berör hela samhällsstrukturen. Det som måste till är en förändring i grunden.

 Det är alltså upp till alla oss, tillsammans, att få slut på detta.

 Och det finns ingen kollektiv skuld.

 Bara ett kollektivt ansvar.

FAKTA

Vad prioriteras?
Regeringen har skjutit till 30 miljoner kronor under tre år för att behandla män som misshandlar sina kvinnor. Det innebär alltså tio miljoner per år. Enbart under år 2006 fick kungen 49,6 miljoner kronor i apanage för att bekosta sina resor, fester, bilar och anställda. Sedan dess har hans krav ökat, eftersom kungabarnen blir allt dyrare i drift. Detta bara nämnt som en liten jämförelse av vad vi skattebetalare prioriterar.


Daniel blir stjärna

Fast jag är uppriktigt glad för kronprinsessan Victorias och Daniel Westlings skull. De såg så otroligt fina och kära ut där de satt i förlovningssoffan. Personligen har jag lagt ner min irritation över att Sverige fortfarande envisas med ett diktatoriskt, otidsenligt statsskick som monarki. De allra flesta svenskar vill ha kvar vårt kungahus, och då måste det ju anses vara demokratiskt förankrat. Prins Daniel kommer antagligen att bli kunga-husets nya stjärna. De ingifta monarkerna blir nästan alltid populärare än de infödda. Det är egentligen inte särskilt konstigt. Med de ingifta sker ett urval: personen granskas i förväg och släpps inte fram om han inte håller måttet. Kombinationen Victoria och Daniel måste sägas vara riktigt lyckad: Hon är vacker och smart, och han verkar vara en riktig kanongrabb. Grattis, båda två!