Liza Marklund

Jag tänker på en särskild pojke i dag

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.
I dag, den 28 december, firar vi Värnlösa barns dag - en tradition som funnits i den kristna kyrkan sedan 300-talet. Syftet är att vi ska minnas alla de oskyldiga barn som Herodes, enligt Matteusevangeliet, lät döda i sin jakt på den nyfödde judakonungen, Jesus.
Nuförtiden har sedvänjan fått en bredare betydelse. År 2004 uppmärksammade Sveriges kristna råd de gömda flyktingbarnen just den här dagen. Barn som drabbats av krig, naturkatastrofer eller misshandel brukar också få vara med och bli ihågkomna så här mitt emellan jul och nyår.
Själv tänker jag på en alldeles särskild pojke just i dag.

Jag skrev flera krönikor
om honom förra hösten. Hans pappa fälldes för grov våldtäkt på den lille pojken och dömdes till sex års fängelse i tingsrätten. En oenig hovrätt friade sedan pappan, trots en rad mycket starka bevis. Sällan har jag fått sådana enorma reaktioner som efter de texterna.
Detta var vad som hänt:
Sedan han var tre år hade pojken bott hos sin pappa varannan helg.
Pojken ville aldrig åka dit. Han grät innan han for. När han kom hem hade han "ont i stjärten". Vid fem års ålder fick han epilepsi, en sjukdom med återkommande anfall som mest skedde hos pappan.
När pojken var åtta år gjorde skolan och socialtjänsten en polisanmälan, eftersom man misstänkte att pojken utsatts sexuella övergrepp.
Den fällande domen var väntad.
Skolan, socialen, läkarintygen och så pojken själv: allting hängde ihop. Allt pekade åt samma håll. Polisförhören var utmärkta. Pojken var konkret och trovärdig. Ett läkarintyg bekräftade skadorna i hans ändtarm. Skolan och socialen hade konstaterat att något traumatiskt av sexuell natur hade drabbat honom.
Ändå friades pappan från alla misstankar i hovrätten.
Det första han gjorde var att kräva umgänge med sin son igen.
Där lämnade jag pojken och hans lamslagna familj för ett år sedan.

Nu, ett år senare, har en hel del hänt.
Advokat Thomas Bodström, ordförande i svenska Ecpat, har tagit sig an pojkens fall. Efter en del skriftväxling har det resulterat i att något umgänge inte förekommer. Ärendet pågår dock fort- farande.
Justitieombudsmannen JO har startat en utredning som granskar om något fel begicks under hovrättsförhandlingen när pappan friades. Granskningen har pågått nästan ett år och är ännu inte klar.
Psykoterapeut Börje Svensson, en av Sveriges mest erfarna experter på pojkar som utsatts för sexuella övergrepp, har tagit in pojken som patient på Rädda Barnens pojkmottagning i Stockholm.
Thomas Bodström förbereder en resningsansökan i det friande målet mot pappan.
- Det är viktigt och bra att JO granskar hovrättens dom, säger Thomas Bodström.
- För pojken vore det en fullständig katastrof om han skulle tvingas att träffa sin pappa.
Börje Svensson har besökt pojkens skola och fritids och informerat lärarna och personalen om pojkens situation, förklarat varför han reagerar som han gör. Att han kan förefalla disträ och frånvarande ibland, att han inte kan äta viss mat.

När jag nu pratar med
pojkens mamma låter hon lugnare än på länge.
- Sedan vi fick hjälp går det bättre, säger hon. Min pojke har blivit mycket tryggare. Han sover på nätterna igen, och han drömmer inte lika många mardrömmar längre. Han törs gå ut, och har börjat gå i skolan igen. Själv jobbar jag, fast jag måste ju vara borta mycket. Det tar en hel dag att köra pojken till terapin hos Börje Svensson i Stockholm, men det är det värt. Börje har gjort ett fantastiskt jobb.

Pojken måste gå i terapi
i många år. Möjligen kan man göra ett uppehåll, men när han kommer in i puberteten måste han få stöd igen.
- Det är först då han riktigt kommer att förstå vad som han hänt.
Inför det nya året önskar sig pojkens mamma en enda sak:
- Lugn och ro.
Gott nytt år!

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag