Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Leif GW Persson

Öppna kungens grav – rättvisa måste skipas

För 247 år sedan, tisdagen den 12 februari 1771 skulle vår dåvarande kung Adolf Fredrik ha dött på grund av att han som avslutning på Fettisdagens middag formligen frossat i semlor.Foto: TT NYHETSBYRÅN
Leif GW Persson är tveksam till att semlorna orsakade kungens död.

Tisdagen den 13 februari i veckan som gick var det fettisdag och därmed 47 dagar kvar till påsk. 

En tid av fasta innan man på nytt kan ringa in friheten på den timliga välfärdens klocka och börja äta som vanligt igen.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Därav också seden att på den sista dagen före fastan unna sig en semla. Semlan torde på senare år vara den mest misshandlade produkten inom svensk bagerinäring vilket i mitt fall spelar mindre roll eftersom jag sedan länge är inbegripen i en brottningsmatch med min egen övervikt som inte ger minsta utrymme för den typen av njutningar.

Samma semla har också avsatt spår i vår svenska historia. För 247 år sedan, tisdagen den 12 februari 1771 skulle således vår dåvarande kung Adolf Fredrik ha dött på grund av att han som avslutning på Fettisdagens middag formligen frossat i semlor. En beskrivning som jag är tveksam till av flera skäl. 

Den här kvällen åt han sin middag ensam eftersom hans hustru var bakfull efter den bal som de hade bevistat kvällen innan och semlor var inte det enda som kungen inmundigade. Först hade han ätit ett flertal ostron, därefter kaviar, hummer och böckling innan han tog mer rejäla tag med kokt och stekt kött, surkål och rovor för att så avsluta det hela med ett flertal semlor med varm gräddmjölk, Hetvägg som det hette vid den här tiden. 

LÄS MER: Leif GW Persson: Därför har polisen fel om joggingmordet 

Genomgående måltidsdryck var champagne och vad antalet semlor beträffar har olika historiker kommit till olika slut. Enligt flera av dem skulle det ha handlat om fjorton stycken och efter den sista skulle han plötsligt ha skrikit till, rest sig från bordet och trillat ihop i en hög på golvet. Hans betjänter bar upp honom på övervåningen och lade honom i hans säng där han avled i stort omgående och själv har jag alltså svårt att tro att det var semlornas fel. 

Omständigheterna i samband med hans frånfälle talar snarare för att han blev förgiftad och eftersom han levde i en tid av mycket starka politiska motsättningar och ständiga konspirationer har jag svårt att förstå varför man bortsett från den möjligheten. Folk som äter ihjäl sig brukar inte dö på det här viset och eftersom den kriminologiska forskningen aldrig vilar är det hög tid för en gravöppning. 

Rättvisa måste skipas så att vår Semmelkung äntligen kan få Vila I Frid.

LÄS MER: Så går det i valet 2018 

Ture-Sventon-spaning

Den mest kände konsumenten av semlor i vår svenska historia är annars min gamle kollega privatdetektiven Ture Sventon som alltid köper dem på Rotas Temmelbageri som praktiskt nog ligger alldeles i närheten av hans kontor. Utan att ha frågat honom tror jag också att hans förtjusning kommer sig av Rotas Temlor bidrar till att försätta honom i det kontemplativa tillstånd som är nödvändigt för att en riktig detektiv skall kunna genomföra sin borgerliga gärning.

 

Alexander-Schulman-spaning

För en tid sedan läste jag i denna tidning en kolumn av Alex Schulman där han tog starkt avstånd från semlor och det han skrev fyllde mig med djup sorg. Med hans vinthundslika uppenbarelse torde han inte löpa några som helst hälsorisker. Tvärtom skulle en och annan semla både bidra till såväl hans andliga växt som hans inre lugn. Han har ätit fel semlor, helt enkelt och hög tid att jag bjuder honom på den enda och rätta. Den semla som är livsnjutararens motsvarighet till den frid som för vissa av oss blott står att finna i Muslimernas Mecka eller genom att skriva Den Stora Romanen - som jag just håller på med - vilken äntligen ska få alla andra litterära stympare att lägga ner pennan.

 

På-semmelspaning-i-Sumpan

Så fort tillfälle bjuds tänkte jag ta med mig unge Schulman till Droppens konditori på Tulegatan i Sundbyberg där han i mitt ställe ska få äta den fullbordade semlan. Denna himmelska dröm av fluffigt vetebröd, hemvispad grädde och mandelmassa som under de alltför få sekunder som den passerar din tunga, gom och strupe skänker Frid i din Själ och väcker lusten i din Kropp.