Leif GW Persson om året som kommer. Foto: Olle SporrongLeif GW Persson om året som kommer. Foto: Olle Sporrong
Leif GW Persson om året som kommer.  Foto: Olle Sporrong
Här hemma har ju den delen av diskussionen mest handlat om Sverigedemokraternas politiska framgångar och tyvärr har deras motståndare inte klarat den debatten särskilt väl, skriver Leif GW Persson. Foto: Sven LindwallHär hemma har ju den delen av diskussionen mest handlat om Sverigedemokraternas politiska framgångar och tyvärr har deras motståndare inte klarat den debatten särskilt väl, skriver Leif GW Persson. Foto: Sven Lindwall
Här hemma har ju den delen av diskussionen mest handlat om Sverigedemokraternas politiska framgångar och tyvärr har deras motståndare inte klarat den debatten särskilt väl, skriver Leif GW Persson.  Foto: Sven Lindwall
Ett England som väljer att lämna den Europeiska Gemenskapen betyder visserligen inte att EU har slagits i kras men den tallrik vilken Europa skulle äta från i samförstånd och enligt rättvis fördelning har i vart fall blivit rejält naggad i kanten, skriver Leif GW Persson. Foto: Richard Isaac/Rex/Shutterstock / RICHARD ISAAC/REX/SHUTTERSTOCK REX FEATURESEtt England som väljer att lämna den Europeiska Gemenskapen betyder visserligen inte att EU har slagits i kras men den tallrik vilken Europa skulle äta från i samförstånd och enligt rättvis fördelning har i vart fall blivit rejält naggad i kanten, skriver Leif GW Persson. Foto: Richard Isaac/Rex/Shutterstock / RICHARD ISAAC/REX/SHUTTERSTOCK REX FEATURES
Ett England som väljer att lämna den Europeiska Gemenskapen betyder visserligen inte att EU har slagits i kras men den tallrik vilken Europa skulle äta från i samförstånd och enligt rättvis fördelning har i vart fall blivit rejält naggad i kanten, skriver Leif GW Persson.  Foto: Richard Isaac/Rex/Shutterstock / RICHARD ISAAC/REX/SHUTTERSTOCK REX FEATURES
Leif GW Persson

Jag ska gå ner
50 kilo under 2017

Publicerad

Det år som just passerat innehåller politiska tecken i tiden som ger anledning till oro även för oss som lever i den mänskligt, politiskt och materiellt gynnade västvärlden.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Ett krig i Mellanöstern som aldrig tycks ta slut, den politiska situationen i nordöstra Afrika och miljontals människor som flyr för sina liv.

 

De rent konkreta fasorna slipper vi ifrån men inte efterverkningarna. Hur flyktingströmmarna plötsligt blivit den fråga som ligger överst på dagordningen inte bara i Sverige utan inom hela EU, hur rädslan för muslimsk terrorism plötsligt börjar styra vår egen inrikespolitik trots att vi förvisso har viktigare frågor att ta itu med. Utbildning, arbetsmarknad, sjukvård, åldringsvård och vårt i stort sett obefintliga försvar mot en yttre angripare. Kort och sammanfattningsvis de nödvändiga förutsättningarna för att Sverige skall kunna fortsätta som just Sverige.

 

Här hemma har ju den delen av diskussionen mest handlat om Sverigedemokraternas politiska framgångar och tyvärr har deras motståndare inte klarat den debatten särskilt väl. Just den här gången valde ”Enfrågepartiet” rätt frågor och med tanke på hur utvecklingen i vår omvärld och här hemma ser ut tror jag dels att vi ska vänja oss vid att SD i nästa val kommer att hamna kring de tjugo procent av väljarna där man redan i dag ligger i de politiska opinionsmätningarna. Ett SD som är ungefär lika stort som alla andra liknande partier ute i Europa och givet det folkliga missnöjet inget att förvånas över. Mitt hopp i den delen står då till att alla andra partier så dags ska prata om det som är väsentligt för Sveriges överlevnad.

 

Oroande tecken i tiden. Ett England som väljer att lämna den Europeiska Gemenskapen betyder visserligen inte att EU har slagits i kras men den tallrik vilken Europa skulle äta från i samförstånd och enligt rättvis fördelning har i vart fall blivit rejält naggad i kanten. Sett till sitt ursprung var den europeiska gemenskapen inte främst en fråga om ekonomi. I än högre grad handlade det om att bevara freden i Europa. Detta ”Civilisationens Hemvist” där vi också bar på orsakerna till världshistoriens två största krig.

 

Människors minne är kort. Det senaste av dem tog slut för sjuttioett år sedan och om vi nu skulle få ett tredje – i så fall det sista i mänsklighetens historia med tanke på den makt till mänsklig förgörelse som samma mänsklighet numera förfogar över – så är jag övertygad om att även det kommer att börja i Europa. Svåra frågor, svåra beslut som kräver både klokskap och eftertanke. Plus ett litet enkelt första steg som vi alla måste ta. Att inte förledas att göra det på Dumskallars villkor.

 

Mot bakgrund av det senast sagda känner jag mig också fri att önska alla ett gott nytt år och till den avgörande frågan om hur det egentligen förhåller sig med Putin och Trumps andliga gemenskap tänkte jag återkomma i min nästa kolumn. Ett mer spännande ämne än så finns nämligen inte.

Leif GW Persson
Leif GW Persson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag