Den stora kriminalpolitiska frågan i Sverige under tiotalet, allt mer påtaglig ju längre fram i tiden vi kommer, är dödsskjutningarna bland unga män och pojkar i våra hårt segregerade förorter. Ett fyrtiotal gangstermord per år – närmare hälften av det dödliga våldet totalt i landet vilket numera ger oss en dyster tätposition i Europa och helt kommit att dominera inte bara vår kriminalpolitik utan svensk politik överhuvudtaget. Rent konkret berör den långt färre än en promille av landets befolkning men den koppling som kan göras till en i väsentliga stycken misslyckad invandringspolitik gör att den numera utgör ett hot mot det svenska folkhemmet.
Ett enkelt exempel. Å ena sidan den globala uppvärmning som hotar att förgöra oss alla, å den andra det nyss nämnda problemet som också befordrar den mentala kyla som sprider sig i våra hjärtan och sinnen. Fördunklar vårt tänkande, kastar våra sunda perspektiv över ända och tar ifrån oss vår medkänsla.
Våra politiker och de som ansvarar för ledningen av våra rättsvårdande myndigheter bär ett betydande ansvar för den här utvecklingen. Den kom inte som en blixt från en klar himmel. Den drevs av materiella och ideologiska realiteter sedan flera år tillbaka och de som bar ansvaret för att hantera problemet bemötte det med en förening av politisk naivitet, avsaknad av vanligt strategiskt tänkande och ren handlingsförlamning.
Låt mig ge ett avslutande exempel. För en månad sedan inledde den högsta polisledningen Operation Rimfrost i Malmö. Nu hoppar man kråka mellan landets större städer och det är de nya gangstermorden som bestämmer färdriktningen. Låt oss tala klartext. Det är Brittsommar som råder, ingen utlovad frost så långt ögat når utan blidväder och fritt fram för ett fåtal kriminella som tillåts försämra tillvaron för det stora skötsamma flertalet och ett dystrare budskap än så – i det som ska vara fridens och förlåtelsens högtid – kan jag svårligen tänka mig. God jul, förresten.
GW:s spaningstips
Att-skilja-stort-från-smått-spaning, 1
Att kunna skilja stort från smått är det som främst skiljer bra politiskt tänkande från dåligt. Med detta har de som gjort det till sitt uppdrag lyckats mindre väl och därför även det markanta inslaget av så kallade cause célèbres i vår kriminalpolitik under decenniets
avslutande år. En synnerligen avdankad centerpartistisk politiker som blev frikänd från tre fall av sexuellt ofredande till priset av att han kommer att gå till historien som en man som rent viljemässigt inte kunde styra sina händers vandring till de kvinnolår som råkat hamna i hans närhet. Vad hade det varit för fel att behålla åtminstone delar av sin heder genom att be om ursäkt och lova att inte göra om det?
Att-skilja-stort-från-smått-spaning, 2
En världsberömd amerikansk rap-artist, som i allt väsentligt genom de så kallade brottsoffrens förtjänst, blir indragen i en ringa
misshandelshistoria, får sitta i finkan i en månad innan påföljden kvittas mot tiden i häkte och han kan åka hem igen till den relativa friden i sitt hemland USA som för övrigt har åtta gånger så hög grov våldsbrottslighet som vi. Allt detta för ett av alla dessa tusentals ärenden som polisen normalt skriver av med vändande post men
som just den här gången blir föremål för en utredning fullt i klass med ett spaningsmord och med en total handläggningskostnad för
oss skattebetalare på miljontals kronor.
Att-skilja-stort-från-smått-spaning, 3
En åklagare som i tv meddelar beslutet att häkta artisten iförd dubbla briljantörhängen och i övrigt en utstyrsel som skulle ha hedrat
den gamle artisten Liberace i hans mest uppsluppna ögonblick samtidigt som han förvandlar svensk rättvisa till en vanlig Oscars-gala i juridik.
Och varför inte ta steget fullt ut och driva sina åtal i rollen som Charlie Chaplin oavsett vad? Att denna praktik kunde inverka menligt på budskapet – som en mig närstående kriminolog hävdade – var enligt den briljantbehängdes högste chef, Riksåklagaren, både djupt fördomsfullt och grovt förtalsmässigt. Att USA:s president tog
chansen och hörde av sig till vår statsminister var helt i logik med allt det andra och nästa gång han gör det blir högst sannolikt för att
uttrycka sin medkänsla till svenska folket över att Gävlebocken ännu en gång har brunnit upp.
Att-skilja-stort-från-smått-spaning, 4
I början av november gick ett trettiotal åklagare ut och fördömde en promille av landets advokater för att de försökte marknadsföra sina tjänster med rent ”gangsterromantisk” reklam. Svaret lät inte dröja när dubbla antalet advokater för en vecka sedan beskyllde åklagarna för betydligt värre övergrepp än så. Brott mot objektivitetsplikten, missbruk av tvångsmedel och utsiktslösa processer som får drivas i
åratal enkom för att jävlas med deras ”oskyldiga” klienter och det räckte med att kunna läsa för att förstå att det stora hotet mot rättssäkerheten här i landet numera utgörs av våra åklagare.
Värst-av-allt-spaning
Själv delar jag inte den uppfattningen men eftersom detta bara är en liten detalj i det större sammanhang som jag numera inte delar tänkte jag lämna det därhän. Värst av allt. Ingen tänkande människa tycks längre förvånad och i det läget har jag blott en tröst att erbjuda mina läsare. Nämligen att upprepa min inledande och innerliga förhoppning om att ni alla ska få en riktigt god jul och ett riktigt gott nytt år.