Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Lars Lindström

Vilken tur för kungahuset att svenskar inte är tokrojalister

För vårt kungahus är det rena rötan att svenskarna inte är tokrojalister, skriver Lars Lindström.Foto: OLLE SPORRONG

Brittiska kungahuset håller på att rasa samman, och engelska folket har fått något annat är brexit att babbla om.

Vilken tur för vårt kungahus att svenskar inte är tokrojalister.

Så jobbigt det kunde bli.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Denna vinter. Är vinter rätt ord? Denna vinter framstår som ett konstverk, ett snabbt flyende ögonblick i en tavla av Claude Monet, och sedan ett lager av växande groteskeri, och ökande förvirring.

En dag är marken, trots plusgrader i luften, täckt av det som liknar snö, men vid närmare granskning visar sig vara pyttesmå vita kulor. Kanske snö, kanske hagel, kanske bud från andra makter.

En annan dag ger USA:s president Trump order om att mörda en iransk general. Ett flygplan kraschar, nedskjutet av misstag. Australien står i lågor. Indonesien står under vatten.

I inrikespolitiken gullas det som aldrig förr inom den nya konservativa klungan Kristsverigemoderatdemokraterna. Låt oss kalla dem KSMD. Ingen blir förvånad om de inom kort eklaterar förlovningen.

En sådan vinter är det.

I Storbritannien har det värsta kaoset kring brexit lagt sig när megxit slår till med all kraft. Megxit är mediernas fyndiga namn på chockbeskedet att hertiginnan Meghan, 38, och prins Harry, 35, drar sig tillbaka. De har tydligen knegat som seniora medlemmar av kungafamiljen, men tappat sugen.

De tar förtidspension, men lovar att försöka tjäna egna pengar inom kort. Det kommer säkert att gå bra. Men kungahuset gungar, britterna rasar och ”The crown” går på Netflix.

I Sverige är väl de flesta mer realister är rojalister.

Så här har året sett ut för brittiska kungahuset. I januari krockade prins Philip, 97, när han var ute och körde bil. Kvinnan han körde på bröt handleden. I september avslöjades att prins Andrew, 59, ingick i kretsen kring affärsmannen Jeffrey Epstein, dömd för sexbrott mot minderåriga. Andrew fick ta paus i sina kungliga uppdrag. Och nu flyr Harry och Meghan till Nordamerika.

Richard Fitzwilliams, känd brittisk kungakommentator, är upprörd och säger: Vi befinner oss i okända vatten. Detta är extraordinärt. Vad i helvete händer? 

I Sverige är väl de flesta mer realister än rojalister, inser att monarkin är en omodern institution, men ändå liksom härlig och lika traditionsbunden som julen och semlan och knappast så mycket dyrare eller mer praktisk än en republikansk lösning.

De är bara människor, som vi. Fast rikare.

Jag minns inte att speciellt många upprördes över att kronprinsessan Victoria gifte sig med en commoner, som britterna säger, en ofrälse, massör och personlig tränare. Jag kommer inte ihåg att Sverige rasade när prins Carl Philip valde att gifta sig med en ung kvinna som i en så kallad herrtidning vikt ut sig endast iklädd bikiniunderdel och en orm och dessutom medverkat i skandalomsusad dokusåpa i tv.

Inte heller prinsessan Madeleines val upprörde svenskarna särskilt mycket: en orakad amerikansk finanssnubbe som ser oerhört trött ut varje gång han tvingas visa sig i kunglig kontext och som vägrade bli prins. Vi bryr oss inte ens om att Madeleine knappt visar sig i Sverige längre.

Vi tar det med jämnmod. De är bara människor, som vi. Fast rikare. På våra pengar.

Min kungliga höjdpunkt under året är kronprinsessans videosnutt av treårige sonen prins Oscar, som plötsligt hoppar av sin cykel och ropar ut sin förfärliga upptäckt: Plast i naturen! Den killen har en framtid.

Se prins Oscars engagemang för miljön!

Uppspelt prins Oscar på skräpjakt med familjen.