Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Lars Lindström

Vi vet alla att Greta Thunberg har rätt och varför några avskyr henne

Foto: KIRSTY WIGGLESWORTH / POOL / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Foto: KIRSTY WIGGLESWORTH / POOL / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Jag står på Gustav Adolfs torg i Stockholm och lyssnar på rymdmusik under nattens stjärnor och tänker på Greta Thunberg och människans obetydlighet i universum.

Vi vet alla varför Greta Thunberg har rätt och varför några avskyr henne.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Den unga klimataktivisten seglar till Amerika, som en upptäcktsresande, med siktet inställt på klimatmöten och demonstrationer i USA och Chile. Symbolvärdet i hennes resa är lika stort som Atlanten.

Småaktiga, avundsjuka, konservativa, klimatförnekande gubbar av alla sorters kön – världen över, faktiskt, och de flesta från den högernationalistiska sfären – gör sitt värsta för att nedvärdera, misstänkliggöra, håna och låtsas tycka synd om Greta Thunberg. Det är sorgligt att uppleva.

Men det är också ett hundraprocentigt erkännande till 16-åringen och hennes aktivism. Hon triggar känslor bara genom att vara sig själv, blottlägga sin oro för klimatet och mänskligheten och agera helt okonstlat.

https://www.instagram.com/p/B1Q3l_oCrDQ/?hl=sv

Ni vet hur det kan låta. Greta vet ingenting. Greta är ett barn. Greta har fel. Greta är utnyttjad.

Men hon påstår aldrig att hon har lösningar. Hon säger lyssna på forskarna, vädjar till politiker att inte ignorera experter som i decennier pekat på vart vi är på väg. Hon har gång på gång visat att hon inte har ekonomisk vinning eller dold agenda.

Hon sprider inget hat, fejkar ingenting, hotar ingen, vädjar att vi ska besinna oss. Hon är en god människa, helt enkelt, och dessutom ung tjej och öppen med sin autism, och därmed enligt naturlagarna i sociala medier fritt villebråd. Klappjakten är ömklig att betrakta.

Själv står jag stadigt på ett stenlagt torg i Stockholm, kanske en smula avundsjuk på den som seglar över Atlanten i detta nu. Jag ser ödesmättade filmer och bilder av jorden, tagna från International Space Station och lyssnar på kompositören Ilan Eshkeris tonsättning.

Som alltid fascineras och skräms jag av hur skör jorden verkar på håll, hur små vi människor är och hur långt vi ändå kunnat ta utvecklingen: från livets molekylära och cellulära uppkomst för miljarder år sedan till dagens och morgondagens artificiella intelligens.

Greta Thunberg säger att vi ska lyssna på forskarna så då gör jag det. De dyker ju upp i Sommar i P1 alltsomoftast.

Professorn i meteorologi Michael Tjernström säger att det MÅSTE ske en total omställning till ett samhälle som inte förbrukar fossila bränslen annat än marginellt, och föreslår bland annat höjd bensinskatt med fem kronor.

Filosofiprofessorn Nick Bostrom säger att ett ÄNNU större hot än klimatförändringar är superintelligensen, att det kan bli mänsklighetens sista innovation.

Jag känner mig missmodig, men det borde jag kanske inte ha berättat. Istället för att säga det jag inte borde ha sagt, och det ska jag aldrig mer göra, gör jag kanske bäst i att säga något annat, även om inte det heller blir det rätta.

Så står jag där i natten och stirrar upp mot den svarta himlen. Tanken på människans litenhet och ensamhet blir aldrig så tydlig som då.

En mild augustivind smeker mitt hår och ett sömnigt huvud, ögonen blinkar bara en sekund eller två.

Kanhända, tänker man, kanhända är uppkomsten av liv från död materia ett så makalöst, osannolikt kliv att det bara har inträffat en endaste gång.

https://www.instagram.com/p/B08-auwHmBu/?hl=sv

LÄS MER Lars Lindström: Vad ska vi med tonåringar till om de inte ens får förändra världen 

LÄS MER Lars Lindström: Om 100 år kan det ännu talas om Greta Thunberg 

LÄS MER Lars Lindström: Märkligt att ingen har synat Jimmie Åkessons tusenåriga nonsens