Kungliga slottet i Stockholm hälsar sina utländska gäster och hundratusentals turister välkomna med statyer som skildrar sexuella övergrepp. Foto: LINNEA RHEBORG / BILDBYRÅN
Kungliga slottet i Stockholm hälsar sina utländska gäster och hundratusentals turister välkomna med statyer som skildrar sexuella övergrepp. Foto: LINNEA RHEBORG / BILDBYRÅN
Lars Lindström

Tiden är inne för kungen att ta bort våldtäktsstatyerna

Publicerad

Kvinnan försöker vrida sig ur mannens hårda grepp, han håller fast henne runt midjan, med ena handen under det nakna bröstet och den andra på stjärten.

Kungliga slottet i Stockholm hälsar sina utländska gäster och hundratusentals turister välkomna med sexuella övergrepp.

Nu är tiden inne för kung Carl Gustaf att ta bort Slottets våldtäktsstatyer.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det är dagen när det brinner vid Stureplan i Stockholm, och jag promenerar i en svag doft av rök. Några dagar senare återstår bara skelettet av en kulturhistoriskt värdefull byggnad från slutet av 1800-talet med fasad i sandsten från Roslagen.

Hela Stockholms city är en byggarbetsplats. Slussen är en grop, spårväg byggs mot Sergels torg, cykelbanor breddas, byggkranar reser sig mot himlen, fasader är inslagna i byggplast.

Staden förändras, moderniseras. Det ligger i dess natur. På Slottsbacken är allt sig likt. Kullerstenarna är lika svåra att gå på. Vaktombytet vid ingången till södra valvet är lika stelbent. Våldtäktsstatyerna i brons talar sitt obehagliga maktspråk.

Sedan 1897 har statyerna i Enleveringsgruppen av konstnären Jacques Foucquet stått vid södra entrén, där miljoner besökare har passerat på väg in till Rikssalen, Slottskyrkan och Skattkammaren.

Konstverken skildrar mäktiga män ur mytologin som utsätter kvinnor för kidnappning, våldtäkt och tvångsgifte. Kvinnorna vänder bort ansiktet, försöker skydda sig, trycker bort våldsverkaren.

Nu finns en fin möjlighet för kung Carl Gustaf att visa att han är "för Sverige, i tiden", genom att åter magasinera våldtäktsstatyerna.Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / PATRIK C ÖSTERBERG / IBL/IBL PATRIK C ÖSTERBERG /

I kuren under statyerna står en levande människa, en kvinnlig slottsvakt i basker och med laddat vapen, och kontrasten mot de försvarslösa kvinnorna i nischerna bakom henne är stor.

Att Slottet ger våldshandlingar mot kvinnor en hedersplats är genant, särskilt i dessa dagar när vittnesmål om sexuella trakasserier mot kvinnor i alla yrkesgrupper och miljöer flödar fritt.

Den som nu ropar "censur" och "historieförfalskning" bör veta några saker. För det första är detta inte originalstatyerna i gips, som tillverkades år 1726 och vittrade sönder, utan kopior i brons tillverkade 170 år senare. För det andra stod de inte här ursprungligen. För det tredje har de magasinerats en gång tidigare för att de ansågs olämpliga.

 

LÄS MER: Lars Lindström: Kanske blir fler män bättre förebilder

 

Margaretha Rossholm Lagerlöf, professor emeritus i konst vid Stockholms universitet, skrev i Dagens Nyheter nyligen en artikel om statyerna, som hon tycker "sprider våldets och ojämlikhetens budskap".

När jag ringer upp säger Margaretha Rossholm Lagerlöf att vi måste tänka på vad konstverken står för, vara medvetna och kanske stå ut med utmaningarna som det förflutna riktar mot oss. Att vi inte ska förmildra eller göra det oskyldigt, för oskyldigt är det inte. Det är maktretorik och sexualiserat våld.

I kuren under statyerna står en levande människa, en kvinnlig slottsvakt i basker och med laddat vapen, och kontrasten mot de försvarslösa kvinnorna i nischerna bakom henne är stor.Foto: LARS LINDSTRÖM

Men måste vi stå ut med dem? Måste kvinnor stå ut med hyllningar till manligt sexualiserat våld på hedersplats vid Kungliga slottet?

Den förste svenske kungen ur släkten Bernadotte var Karl XIV Johan, en klok och fredlig person. När han kröntes togs våldtäktsstatyerna ned och magasinerades i nästan 80 år. Kopiorna fick sin nuvarande plats när Oscar II var kung, en casanova med flera älskarinnor och landets största porrsamling. 

Nu finns en fin möjlighet för kung Carl Gustaf att visa att han är "för Sverige, i tiden", genom att åter magasinera våldtäktsstatyerna.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag