Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Lars Lindström

På många sätt var det en sanslös tid

Alla kvinnor fick rätten att klä sig precis som politikerna ville att de skulle klä sig. Sexigt, men inte för sexigt. Gärna sjal i folklorestil, men aldrig slöja, skriver Lars Lindström.Foto: Colourbox/Alex Ljungdahl

Han lyssnade och tänkte: att komma från en annan värld och lära sig det nya språket är inte lätt. Särskilt när orden betyder så olika saker för olika människor.

Hur kan man begripa att civilkurage betyder att ange sin granne?

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Minns ni? På många sätt var det en sanslös tid. Den mörka perioden i landet, innan allt vände. Det nya synsättet och det nya språket fick fäste hos allt flera för att till sist ta gammelspråket i ett hårt grepp och kväva det.

Rasismen var mer eller mindre synlig i vardagen, ungefär som en sjö som man ser mellan träden från en bil i rörelse. Men sjön fanns alltid där, en del valde att stanna till och doppa foten och andra dök ned med huvudet före trots att de visste hur grund den var.

Så småningom, nästan omärkligt, blev rasism inte längre ett skällsord, bara en naturlig del av samhället. Vilka rättigheter du hade berodde på i vilken kategori du sorterades in i av Nyspråkarna. Därmed blev också antirasism ett invektiv, godheten benämndes ondska och okunnighet blev en styrka. Den som visste minst men skrev allt i VERSALER vann alltid debatter i sociala medier, innan såväl debatter som sociala medier förbjöds.

På den tiden hade de etablerade partierna gått från inställningen att de inte kunde bestämma sig för om de skulle prata med Nyspråkarna till att de hade förhandlat bort sig själva, sitt språk och till sist sina rättigheter och sitt existensberättigande.

Det gamla språket glömdes bort och historiska händelser fick nya betydelser. Inga järnrör hade burits som vapen i huvudstaden. Krig i Syrien hade aldrig existerat. Förintelsen av judar under andra världskriget var något som arbetarrörelsen låg bakom. Senare suddades givetvis Förintelsen och arbetarrörelsen ut ur historieböckerna.

 

LÄS OCKSÅ: Lars Lindström: När jorden kokat sönder tar den sista människan en selfie

 

Från början banade enklare språkförändringar vägen för samhällsomstörtningen. De som tyckte att ens eget hem var den tryggaste och bästa platsen i världen benämndes Landsförrädare. De som tvärtom hatade allt som nationen stod för: demokrati, social välfärd, jämlikhet, humanism, yttrandefrihet och jämställdhet kallades – i linje med det nya språket – för Nationsvänner.

Inte sällan var dessa Nationsvänner bosatta i en annan nation, som de hyllade, gränslöst.

Den kvinnliga frigörelsen tog under denna tid flera viktiga segrar: aborträtten inskränktes, barnmorskor fick rätt att vägra medverka vid aborter och pappamånaderna försvann. Dessutom fick alla kvinnor rätten att klä sig precis som politikerna ville att de skulle klä sig. Sexigt, men inte för sexigt. Gärna sjal i folklorestil, men aldrig slöja. 

Det var en stor seger för den nya linjen. Nyspråk är när kvinnlig frihet betyder att kvinnor ska klä sig som politiker säger. När frihet blir ofrihet.

Tanken var inte bara att förändra och begränsa individernas eget tänkande. Meningen var också att göra det klurigare för andra att lära sig språket. Väldigt få utifrån kunde på den här tiden förstå att civilkurage kunde betyda angiveri! Eller att demokrati mättes i lojalitet!

Så lyssnade han, ett intensivt lyssnande ända ut i landets avlägsnaste vrår och nedåt i sina egna avgrunder, där allt var stilla. Han upptäckte bara några ytliga skrubbsår på hoppfullheten, men ett djupt hack i hjärtat.

 

FÖLJ ÄVEN: Lars Lindström på Facebook