Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Lars Lindström

Nej, en kvinna kan knappast konstruera en så komplicerad maskin, sa mannen

Se hennes unika uppfinning för att krama sin pappa
Foto: PONTUS LUNDAHL / TT / TT NYHETSBYRÅN
Ritningen som gav Margaret Knight patent på maskinen som tillverkar papperspåsar med flat botten.
Foto: United States Patent and Trademark Office

I livsmedelsbutiken lägger jag fyra röda äpplen i en brun papperspåse och skänker en tanke till Margaret Knight. Hon uppfann maskinen som massproducerar papperspåsar med platt botten, men höll på att förlora sin uppfinning när en man hävdade att det var hans idé.

I pandemitider, när jämställdheten utmanas, när kvinnor är extra utsatta, vill jag peka på ett viktigt faktum: att kvinnor kan. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Mars 2021, alla längtar till vårens ankomst och vaccinets frälsning. På Netflix ser vi Sam Levinsons snygga, svartvita dialogdrama ”Malcolm & Marie” där en manlig filmskapare inte bara ”stjäl” sin flickväns dramatiska historia och gör film av den utan också ”glömmer” att tacka henne vid premiärfesten.

I juli 1871, för 150 år sedan, fick Margaret Knight, då 33 år, ett patent godkänt på den första maskinen som vek och limmade en papperspåse med flat botten. Uppfinningen revolutionerade handeln, och ersatte korgar, strutar, tidningspapper och kuvertformade påsar som tidigare använts.

Hon fick dock kämpa för sitt patent. En man vid namn Charles Annan hade fått se en glimt av Margaret Knights koncept i ett tidigt skede, stal hennes design och sökte patent före henne.

En rättstvist följde, men under förhandlingarna stod Annan sig slätt. Nej, en kvinna kan knappast konstruera en så komplicerad maskin, sa mannen, men det var i princip allt han hade att komma med.

Margaret Knight langade fram sina handgjorda, detaljerade ritningar av maskinen, fick sitt patent – och Charles Annan fick veta att han var en bedragare. Och hör här: trots dessa väl belagda fakta anges ändå ibland Luther Childs Crowell, som fick patent ett år senare, som mannen bakom påsen med flat botten.

Säg uppfinnare och många tänker man. Kvinnor med nydanande idéer har alltid funnits, men de har haft svårare att få genomslag för sina innovationer – på grund av strukturer och normer: kvinnor fick inte utbilda sig eller jobba utanför hemmet, konstruktioner som kvinnor skapat registrerades inte som uppfinningar.

På kvartersakuten ser jag en äldre man som går långsamt med stöd av rullator och jag tänker givetvis på Aina Wifalk. Hon drabbades av polio och skapade 1978 gånghjälpmedlet på hjul som blev en världssuccé. När sköterskan lägger mitt blodprov i vaggan som vänder provröret är det sjuksköterskan Barbro Hjalmarssons patenterade innovation från 1994 som används.

Många innovationer som används till vardags har kvinnor som upphovspersoner. Filtret du brygger kaffe med konstruerades av Melitta Bentz 1908. Diskmaskinen där du ställer koppar och kastruller uppfanns av Josephine Cochrane 1886. Vindrutetorkarna på din bil är en idé som Mary Anderson fick patent på 1903. Evelyn Berezin uppfann 1971 det första datoriserade ordbehandlingsprogrammet. Gunilla Alsiö konstruerade det virtuella tangentbordet 2002 och blev Årets uppfinnare i Sverige på kuppen.

När Petra Wadström 2003 uppfann en vattenrenare som drivs av solljus hade hon svårt att få anslag. Men med hjälp av andra uppfinningar och lån tog hon sig förbi hindren och i dag används den enkla plastdunken Solvatten i 40 länder av mer än 400 000 människor som annars inte har tillgång till rent vatten.

I dag på internationella kvinnodagen och alla andra dagar säger vi tack till Petra, Aina, Margaret och de andra för att de tänkte så rätt och inte gav upp. Kvinnor kan – både det komplicerade och det enkla.

De toppade Expressens lista