Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Lars Lindström

Matteproblemet är större än vi trodde

Vi har ett matteproblem i Sverige.

Det ser ut så här: dividera 0,16 med 4.

Varannan elev i ettan på gymnasiet klarar inte det, och det är faktiskt pinsamt.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det är ingen nyhet att svenska skolungdomar har svårigheter med matematiken. Den senaste Pisaundersökningen – bara en av många larmsignaler de senaste decennierna – har lett till omfattande debatt bland forskare och politiker om hur vi ska komma tillrätta med de låga matteresultaten.

Men matteproblemet är större än vi trodde. Det går rakt in i de grundläggande färdigheterna hos gymnasieelever att addera och multiplicera enkla bråk och göra procentberäkningar.

Att det är så här illa med grundkunskaperna visar universitetslektorerna och forskarna Christian Bennet och Madeleine Löwing med hjälp av en undersökning av resultaten från cirka 1 500 gymnasieettor i en större mellansvensk kommun.

Mer än hälften av gymnasieeleverna, 54 procent, kunde inte säga hur mycket de skulle betala om de fick 15 procents rabatt på 720 kronor. Mer än var tredje elev, 38 procent, fixade inte att beräkna 7x8+5.

Allvarligt talat; det är genant och smärtfyllt. Den typen av beräkningar borde en gymnasieelev i Sverige kunna göra i huvudet. Det är enkel matematik som är helt nödvändig att behärska.

Inte bara för att det är grunden för att gå vidare med matematisk problemlösning. Utan också för att grundläggande mattekunskaper behövs för att helt enkelt leva i dagens samhälle, förstå vad lönen räcker till, välja rätt teleoperatör, elbolag, bank, internetleverantör, tv-abonnemang… och så vidare. Slippa bli blåst.

Christian Bennet och Madeleine Löwing skriver i en debattartikel i DN att just detta, att mattekunskaperna inte förbättras med åren, är anmärkningsvärt. De frågar sig hur det är möjligt att en elev går år efter år i skolan utan att lärarna reagerar på att eleven saknar grundläggande mattekunskaper.

De hänvisar till skolforskaren professor John Hattie, som sågar de förslag som kommit fram i den svenska debatten. Han menar att mindre klasser, fler undervisningstimmar och betygssystem har väldigt liten effekt.

I stället är det lärarens insats i klassrummet som har störst betydelse. Lärarnas kunskaper i ämnet och lärarnas kunskaper om hur undervisningen ska ske är absolut viktigast och påverkar elevernas resultat mest.

VI behöver bra lärare, helt enkelt. Bra lärare ger bra elever. Vi måste höja lärarnas status, lön, utbildning, fortbildning och se till att rätt personer står där framför eleverna när de ska lära sig att om man dividerar 0,16 med 4 blir det 0,04.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!