Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Lars Lindström

Lindström: Vidriga scener pockar på min uppmärksamhet

Längs trottoaren, i lätt snöfall, kommer ett dagisgäng vandrande. Färgglada västar. Färgglada miner. Jag blir alltid på så gott humör när jag möter de där grupperna av små människor som håller varandras händer. Tänker på när våra egna var i den åldern. Så mycket glädje, så mycket utveckling, så mycket jobb.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Sedan tänker jag på de filippinska barnen i åldrar från fem till åtta års ålder som har utsatts för våldtäkter och andra sexuella övergrepp för att en 52-åring i Hässleholm skulle få se dem plågas i sin dator.

Han överklagade i fredags domen på åtta års fängelse. Jag tycker straffet är för milt, men det är förmodligen bara för att jag mår så dåligt när jag för mitt inre öga ser hur barnen lider. Någon smart juridikprofessor kommer säkert att korrigera mig på Twitter, jämföra straffskalor och påstå att åtta år är rimligt.

Men känslan i mitt hjärta är att en människa som 52-åringen i Hässleholm aldrig borde släppas ut i samhället igen.

 

Han har suttit vid sin dator i Sverige och beställt övergrepp på barn. De har utförts på Filippinerna och direktsänts med webbkamera hem till honom. Han har betalat extra mycket för att barnen skulle utsättas för smärta och förnedring av olika slag. Ni vill inte veta fler detaljer än så.

Han har i text beskrivit hur våldtäkterna ska gå till, betalat över nätet, men stoppat inbetalningarna om han inte blev nöjd med hur jävligt de försvarslösa barnen behandlades.

Övergreppen har kostat honom mellan 140 och 400 kronor varje gång, och har utförts av föräldrar, grannar och äldre syskon till de små barnen, det yngsta offret i den här härvan alltså fem år.

Den 52-årige pedofilen säger att han är oskyldig, påstår att någon har planterat bevis i hans dator och att åklagaren lägger skulden på honom för "att få resurser till rikskriminalens IT-sektion". Vilket nonsens.

 

Jag vänder mig om på gatan och ser den livsbejakande gruppen förskolebarn stulta i väg i sina overaller och undrar hur människan kan vara så grym, vilka kopplingar i vår hjärna som kan få oss att pina och våldta de små för vår egen sexuella njutnings skull.

I mitt huvud pockar vidriga scener på min uppmärksamhet, men jag tvingar bort dem. Min beundran är stor för de poliser, utredare och åklagare som jobbar med den här typen av brott. Människor som tvingas studera fasansfulla övergrepp på barn i detalj, kanske lider av mardrömmar och aldrig kan få de här bilderna att försvinna.

Förra veckan, samma dag som 52-åringen i Hässleholm överklagade sin dom, avslöjades också ett omfattande internationellt nätverk av pedofiler. Samarbete mellan polis på flera kontinenter har ringat in 733 misstänkta i 17 länder. Bland de utpekade finns lärare, människor som arbetar frivilligt med barn, läkare och sjuksköterskor, pastorer och präster, folk som jobbar med brottsbekämpning och fosterföräldrar. Två av de misstänkta är från Sverige.

 

Även här handlar det om pedofiler som sitter hemma i vardagsrummets trygga vrå och beställer direktsända våldtäkter via internet. Beställda, livesända övergrepp på barn är en relativt ny företeelse, men blir allt vanligare, enligt brittiska NCA, National Crime Agency.

Extrem fattigdom, en snabbt växande internetkultur, bättre uppkopplingar, billigare datorer och webb-kameror gör att detta är ett fenomen som vi bara har sett början av. Pedofilerna tror att de ska klara sig, eftersom de sitter hundratals mil från sina offer. De kommer inte att klara sig. Vi måste stoppa dem.