Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Lars Lindström

Jag vill hamna på Lollapalooza när jag dör

Billie Eilish uppträder på Lollapalooza på Gärdet i Stockholm.Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN
Publiken under Lollapalooza.Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN

Vi ses i Nangijala säger Astrid Lindgren.

Jag säger Lollapalooza. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Vila på hanen. Jag tänker inte vika ned mig ännu. Många faktaspäckade, lyriska texter finns ännu att författa, många undertryckta självklarheter att påpeka, många felaktiga uppfattningar att korrigera.

Men om jag dör mitt i steget är Lollapalooza en bra plats att göra det på. Jag vill hamna där när jag dör.

För första gången satte det amerikanska festivalkonceptet i helgen upp sina pålar i Sverige, på Gärdet i Stockholm. Även om musikurvalet inte är riktat till mig, utan i bred stil till ”alla”, hittar jag tillräckligt mycket för att känna kärlek. Till hela konceptet. Jag är såld.

Billie Eilish har tagit ut sin genomskinliga tandställning, visksjunger vackert, dansar i pyjamas och basgångar och gör oss glada i själen. Brockhampton jazzar runt i aluminium, som en klassisk gammal showfilm på droger. Hives regerar. Howlin' Pelle Almkvist är kung.

Hurula har hälsingar från Självmordsbron, från din egen lillebror, och i motljuset från den nedåtgående solen berör sången mig mer än någonsin tidigare. Laleh! Man måste bara älska Laleh, en konstnär, en energirik sol i vår galax. Och Lana del Rey har klätt sig som brud i vitt och gungar sig och oss fram genom solnedgången, med samma vemod och densitet som alltid.

Den effekt musiken har på människan kan endast liknas vid kärlek. Helt oförklarlig, men samtidigt alldeles självklar. Det är så det är i Nangijala.

Foto: MAGNUS ANDERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Lollapalooza har fått kritik för att det är för mycket stordrift, för kommersiellt. Jag gillar bara att vi har fått en musikfestival mitt i Sveriges huvudstad, i en del av Nationalstadsparken som annars mest befolkas av hundägare och tjejmilare. Det är en bred festival där ingen hittar allt, men alla hittar något.

En kranförare från Tranås är här med sin bästa kompis, en lantarbetare från Linköping. Eller ”dräng”, som han själv säger. De har kommit enbart för Foo Fighters. Flickvännen, som också arbetar på lantbruk, svarar ”Billie Eilish” på samma fråga.

Alla sorters människor ryms på det stora och inte alls så platta Gärdet. Frimodiga, tatuerade gruvarbetare. Sprudlande tonårstjejer med mobilen som en extra kroppsdel. Äldre damer i finaste skinnjackan. Hårdrockare och hiphoppare. 

Föräldrar med barn i alla åldrar; här finns en särskild barnsektion, anpassad för barn upp till tio år, med minidisco, teater och målning. Hörselskydd ingår. Alla barn måste ha med en ansvarig vuxen.

Och maten. Jag har besökt musikfestivaler i olika länder under 40 år, och inte sedan gumbon och det brasilianska ostbrödet tillsammans med Neville Brothers frälste mig på jazzfestivalen i New Orleans för många år sedan har matutbudet känts så relevant som på Lollapalooza Stockholm.

Lokalt och närproducerat. Frasigt friterad fisk med rostad potatis och chilimajonnäs. Grillad gurka. Långkokt lamm. Sushi och japansk fusion. Sköna smårätter från flera av de bästa kockarna från restauranger som Agrikultur, Grus Grus, The Fishery, Nook och Matateljén. Den som vill hittar förstås hamburgare, pizza och churros också, men valet är ditt. OBS: Fler vattenkranar behövs till nästa år!

Och vid scenerna står människor tätt ihop och ibland rör sig hopen som i en vågrörelse, men människorna är inte ihopkopplade som vågorna utan fria.

Vi kommer och går som vi vill, i alla fall om vi har rätt armband runt handleden. Och när en av oss dör går de andra vidare.

LÄS MER Lars Lindström: Jag minns en tid när bara nazister skrek ”folkförrädare” 

LÄS MER Lars Lindström: KD:s Sara Skyttedal tar gärna emot era svindyra presenter 

LÄS MER: Det här är Lollapalooza