Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Lars Lindström

Inte konstigt att många får en sned uppfattning om brottsutvecklingen

Ulf Kristersson omen.partiledardebatt
I tv-serien ”Tunna blå linjen” på SVT står inte gängskjutningar eller seriemördare i fokus.
Foto: Linus Eklund / Anagram

Det går en tunn blå linje mellan sanningen och överdrifterna om brottsligheten och tryggheten i Sverige.

Ta mig i armbågen ska jag leda er in på den rätta sidan.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Ett populärt slagord i tider av otillbörlig påverkan och fejkade nyheter är att vi ska låta forskare och experter komma till tals. Hellre det än att lyssna till den som bara utrycker en alarmistisk och populistisk åsikt.

Mattias Karlsson från SD:s åsiktssmedja kan sitta i ”Min sanning” i SVT och bre på om Sveriges ”skenande kriminalitet” utan att hans påstående ifrågasätts. M:s Ulf Kristersson kan säga att ”det dödliga våldet är som Sveriges andra pandemi” – trots att han rimligen borde känna till att det dödliga våldet, antal mord per 100 000 invånare, under det senaste decenniet var lägre än på 50 år.

KD:s Ebba Busch kan hävda att ”kriminaliteten har eskalerat till nivåer vi aldrig har sett förut”. Och S blir så tagna av debatten att de direkt sätter på sig lag-och-ordning-slipsen och föreslår fotboja på 15-åringar.

Det är inte konstigt att många får en sned uppfattning om brottsutvecklingen. 80 procent tror att brotten har ökat kraftigt eller något, enligt den årliga nationella trygghetsundersökningen, NTU, från Brottsförebyggande rådet. Men det är helt enkelt inte sant.

Ganska mycket är stabilt om man tittar på lång sikt

Människors utsatthet för brott och upplevelse av oro och otrygghet undersöks i NTU. Det är spännande läsning med många paradoxer. Till exempel är äldre människor mest oroliga för att utsättas för brott, men är minst utsatta. Och minst oroliga för att utsättas för brott är yngre män – och de drabbas värst.

I podden Snacka om brott från Brottsförebyggande rådet säger Anita Heber, kriminolog vid Stockholms universitet, att det som sticker ut i undersökningen är just att en ”så himla stor andel av befolkningen tror att brotten har ökat” – fastän de inte har det. Andelen av befolkningen som har utsatts för brott ligger på en ganska oföränderlig nivå, enligt NTU.

Som kriminologen Anita Heber konstaterar om NTU: ”Ganska mycket är stabilt om man tittar på lång sikt, stabilt när det gäller både utsatthet och oro för brott.”

Jag ska inte tona ned problemen med gängvåldet och skjutningarna. Den typen av grov brottslighet är ett allvarligt problem. Men vi måste också kunna se hela bilden, och tänka flera tankar samtidigt.

Förebyggande åtgärder alltså, när svensken själv får välja

Det finns positiva trender rent generellt i brottsutvecklingen över tid i Sverige. Det finns också andra typer av kriminalitet som inte debatteras lika mycket av hårdare straff-maffian. För varje skjutning bland gängkriminella i Sverige misshandlas 25 kvinnor av sin man eller exman. Våldet mot kvinnor är ett lika stort samhällsproblem, men inte alls lika prioriterat.

Därför är det befriande att se en tv-serie som ”Tunna blå linjen” i SVT, där inte gängskjutningar eller seriemördare står i fokus. Här är det lägenhetsbråk, misshandel, langning, våldtäkt och självmordsförsök som är de patrullerande Malmöpolisernas vardag.

När SVT låter Novus fråga svenska folket vad som är viktigast för att minska brottsligheten är enigheten stor. Såväl på riksnivå som i utsatta områden tycker nio av tio att det finns tre områden som är viktigast: mer resurser till skolan, förbättrad integration och fler ansvarstagande föräldrar. Förebyggande åtgärder alltså, när svensken själv får välja. Nu kan ni släppa armbågen.

I serien får du följa med i polisens vardag