Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Lars Lindström

Det är som om hela partiet bara finns inom citationstecken – "Sverigedemokraterna"

Jimmie Åkesson och de andra SD-topparna har ett grundläggande mål: "Återupprätta en gemensam nationell identitet", skriver Lars Lindström.
Foto: LISA MATTISSON EXP

Nej, alla som röstar på Liberalerna är inte liberala. Max 72 procent, gissningsvis.

Tänk om alla som sympatiserar med Fi var feminister!

Ingen tror väl att Tyskland var fullt av rasister på 1930-talet, bara för att de gillade ett parti som ville rensa ut judar, romer och homosexuella?

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Sverigevänner! Jag kör med öppen ruta och med ena armbågen över fönsterkarmen, som en grånad, solbränd, något patetisk medelålders man i en folkhemsvolvo, lyssnar på jazz i svensk folkton, njuter av magin i Lars Gullins barytonsaxofon.

Belåtet ler jag i den ännu ljumma sensommarkvällen, och inbillar mig att jag har total kontroll fastän det i det här skedet av livet egentligen inte finns något att ha kontroll över.

Senaste veckans retoriska fråga (är SD rasistiskt?) har av M, C, KD och en hotellkedja varannan timme besvarats med JA och varannan timme med NEJ eller tvärtom. Mina tankar går till de anhöriga.

Du tror väl inte att alla tyskar som röstade på NSDAP på 1930-talet var rasister? Såklart inte. Hur skulle det se ut: en massa rasister mitt i Europa! Nej, de var vanliga människor som satt vid köksborden och tänkte att Tysklands utveckling gick åt fel håll. De var OROLIGA.

Kanske bara… typ tre fjärdedelar av alla som röstade fram nazistpartiet trodde att det fanns folkslag som var överlägsna andra? Du vet inte. Kanske bara hälften trodde på propagandan som sa att om vi bara blev av med alla judar skulle allting ordna sig?  Arbetslösheten skulle sjunka, sjukvården bli bättre, äldrevården likaså. Kriminaliteten skulle försvinna, pengarna skulle räcka till alla blonda och blåögda.

Resultatet: krig och död och massutrotning. Vad är det för fel med att vara blåögd? Sverigedemokraterna är inget parti som bara vill bromsa invandringen. Jimmie, Mattias, Björn, Kent, Richard, Erik och de andra har ett grundläggande mål: "att återupprätta en gemensam nationell identitet". Då räcker det inte med att hämta andan. De här gossarna vill köpa ut invandrare och flyktingar för att få dem att lämna Sverige. För SD är all invandring massinvandring, och har varit det i alla år, ändå från Bevara Sverige Svenskt-tiden. Även om de inte säger "ut med packet" längre (enbart anonymt på diverse forum).

På ett konto som drivs av SD-ordföranden i Jönköping, Roger Wannling, har en massa grov rasism publicerats, vilket sajten Interasistmen avslöjade förra veckan. På det reagerar du knappt längre.

I SD:s ögon ska flyktingar inte ha frihet att ha åsikter eller yttra sig utan helst hållas inlåsta. SD berikas med en talman, lyfter fram grabben som förolämpar romer och vägrar säga chokladboll. SD behöver en kommunikationsexpert, väljer killen som skrek "babbe" och "hora" på Kungsgatan.

När SD-politiker nummer 100 avslöjas som vettlös hetsare mot svarta, romer, muslimer eller homosexuella är det som att det inte är på riktigt, som om hela partiet bara finns inom citationstecken: "Sverigedemokraterna".

Men de sitter där på riktigt och uppviglar och vilseleder, och allt, varenda bokstav, handlar om att bevara Sverige svenskt, vad nu det är. Är det Sverige 1993? 1973? 1953? 1933? Vilket Sverige ska bevaras?

Nej, alla SD-sympatisörer har inte en rasistisk agenda. Men ansvaret vilar likväl tungt på dem.