Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Lars Lindström

"Åkesson har läst humor i Lund"

Inte på hela sommaren har jag tänkt på Jimmie Åkesson. Så går solen i moln och då är han plötsligt där, med sitt sneda leende och sina enkla lösningar.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Jag vet inte hur det är med er, men jag blir alltid på gott humör när jag lyssnar på Jimmie Åkesson. Sverigedemokraternas partiledare har en förmåga att locka fram ett skratt varje gång han visar sig.

Att Fredrik Reinfeldt (M) med sin djupa bekymmersrynka mellan ögonen är partipolitikens "straight man" är de flesta överens om, i hård konkurrens med Stefan Löfven (S) och hans seriöst otydliga artikulation. De behöver båda en "wise guy" att debattera emot för att det ska uppstå någon elektricitet, rent humoristiskt sett.

Många verkar tycka att det är Göran Hägglund i Kristdemokraterna som är den roligaste partiledaren. Hans ordvitsar om oppositionens sällskapsspel gick hem i Almedalen: "Kortspel funkar inte, för Löfven låtsas som om hela leken består av S". Andra skrattar hysteriskt när Annie Lööf försvarar skattesubventionerad läxhjälp till rikemansbarnen i Danderyd genom att hänvisa till gråtande företagare.

Själv håller jag ändå Jimmie Åkesson högst, han behöver inte ens öppna munnen för att det ska uppstå stor komik. När han i Sveriges Radios ärligt talat rätt enfaldiga "partiquiz" ska svara på vilken musik han lyssnar på uppstår några sekunders tystnad, vilket med skärpa visar på hans humoristiska tajmning.

Vi vet alla att han vill säga Ultima Thule. Det är de gamla nationalistiska, krigsromantiska och vikingahyllande allsångerna han älskar och brukar lyssna på och sjunga med i, men det alternativet finns inte i "quizen". Så han låter oss vänta, han gör en effektiv paus, som får oss att undra: ska han säga Ultima Thule ändå? Vågar han?

Så kommer det: Gyllene Tider! Det är så roligt, så himla PK att jag nästan storknar av skratt. Jimmie Åkesson har läst humor på universitetet i Lund, så mycket är säkert.

Sverigedemokraternas ledare har också en mycket underhållande förmåga att vända på begrepp. Som när han i P3 säger att hans "nationalism är universialistisk". Förutom att just ordet "universialistisk" känns som en egen skojig konstruktion utanför språkreglerna tar han ett klassiskt humorgrepp genom att koppla samman två motsatser: nationalism och universalism.

En betydligare tråkigare debattör, historieprofessorn Timothy Garton Ash, menar att ordet universalism borde ersätta det kontaminerade multikulturalism. I så fall säger Jimmie Åkesson alltså att SD står för den multikulturella nationalismen, och det är ju ett ännu bättre skämt.

Och tänk när Jimmie Åkesson ska välja favoritmat och säger "pizza"! Så himla crazy, och supersvennigt, liksom. Jag garvade så våldsamt att en framtand höll på att lossna.

På en fråga om 1970-talet säger han att han bara sett det decenniet på film (roligt!) och påstår sedan att det var då folkhemssverige dog, eftersom riksdagen tog beslut om "att Sverige ska bli ett multikulturellt land". Där sjönk stämningen rejält, men en bra komiker kan också gråta på rätt ställe.

När SD-ledaren tvingas välja vem han vill ha som statsminister blundar han och trycker på måfå. Så himla kul gjort! Inte ta något som helst ansvar utan bara chansa och sedan kunna säga att det där kan ni inte lägga mig till last, jag såg INGENTING när jag tryckte. Fast de mer kritiska skulle väl säga att det är väl så Sverigedemokraterna tar alla sina beslut: medan de blundar.