Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Kassem Hamadé

Viktigaste valet som skett – sedan kaoset med IS började

Irakiska folket valde i går sina representanter till parlamentet. 

Knappt 44,5 procent av 24 miljoner valberättigade irakier deltog i det fria valet som är ett av de viktigaste valen i arabvärlden sedan den amerikanska invasionen av Irak 2003. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det var i Irak allt kaos började. George W Bush bestämde sig för att – mot FN:s vilja – störta Saddam Husseins regim med våld. Landet kastades in i en ond cirkel som ledde till att al-Qaida fick starkt fäste och så småningom föddes terrorgruppen IS som dränkte hela regionen i blodbad. 

Blodbad som fortsätter att kräva hela världens insatser för att stoppa. Saddam Hussein störtades och avrättades. Baathregimen som byggde upp en institutionell stat som styrdes av en ensamhärskare ersattes med en sekteristiskt splittrad och svag stat där regionala makter som Iran, Turkiet och Saudiarabien fortsätter att ha starkt inflytande. 

Men, valet 2018 är annorlunda och inte likt valen 2010 och 2014. Det är det första fria, demokratiska valet sedan terrorgruppen IS kollaps. 

7 000 kandidater tävlar om 329 platser i det kommande parlamentet. 24 miljoner röstberättigade irakier – och cirka 80 vallistor som slåss om deras röster. Shiamuslimerna har fem starka vallistor, sunniirakierna och kurderna har två var. På det också flera oberoende, fristående och icke religiösa listor som kommer att spela en viktig roll. 

Parlamentet kommer att kontrollera regeringsarbetet och stifta lagar som är avgörande för landets framtid. Lagar som handlar om Iraks två viktigaste frågor – främmande makter i landet och bekämpningen av korruptionen.

Iran, Turkiet och Saudiarabien är tre av flera starka aktörer i Irak. Iran hamnar – förstås – överst på listan. Utöver stödet och inflytandet som landet har och utövar i shiamuslimska partier försöker Iran också erövra nyckelpositioner i staten – främst premiärministerposten. Premiärministern som per automatik blir en shiamuslim. Om Iran får välja hade man valt ledaren för al-Hashd al-Shaabi, Hadi al-Amiri. 

Al-Hashd al-Shaabi spelade en avgörande roll i kriget mot IS. Det är en koalition som består av olika väpnade grupper – majoriteten är shiamuslimer. 

Men, al-Amiri sticker ut bland andra irakiska grupper – främst sunnimuslimer. Han kommer därför inte få äran att leda den kommande regeringen i ett Irak som är på väg att – demokratiskt – bli friskt. 

En annan politiker som väcker stor irritation och misstroende bland folket är den tidigare premiärministern Nuri al-Maliki. Al-Maliki anklagas för korruption och för att driva en sekteristisk politik. Dessutom läggs ett stort ansvar på al-Maliki för IS snabba segrar när de stormade staden Mosul och större delen av Irak 2014. Han lär därför inte väljas in som premiärminister, trots att han har stöd i både Iran och Irak.

Nuvarande premiärministern Haidar al-Abadi är toppkandidat till att vinna valet. Foto: AP / TT NYHETSBYRÅN

Valet om premiärministerposten kommer att landa mellan den nuvarande Haidar al-Abadi och politikern Iyad Allawi. 

Allawi är populär både i sekulära shia- och sunnimiljöer. Han tillhörde Baathpartiet på 70-talet, är akademiker, lyfter upp korruptionsbekämpningsflagg och saknar en sekteristisk politisk diskurs. 

Irakiska politikern Iyad Allawi är också en av huvudkandidaterna till att vinna valet. Foto: HAIDAR HAMDANI / AFP

Men, han har svårt att bli premiärminister på grund av regionala intressen. I proxykrigen som utkämpas mellan Iran och Saudiarabien behöver båda länderna en medlare som kan släcka de sekteristiska bränderna när det är dags för fred. 

Den nuvarande premiärministern Haidar al-Abadi tillhör Iranstödda Dawapartiet men har under sin tid som premiärminister accepterats som ledare för hela Irak. Han har goda relationer med Saudiarabien, och Iran behöver honom för att fortsätta ha inflytande i Irak. Han lovar att bekämpa korruptionen och kunde krossa IS.

48 timmar efter vallokalerna stängde väntas vi få reda på vem som är vinnaren. 

Valdeltagandet kunde ha blivit högre än 44,5 procent men resultatet väcker hopp. Få trodde att IS gamla ”huvudstad” Mosul skulle folk bojkotta valet. Det visade sig att Mosulborna som har drabbats värst av kriget mot IS deltog i valet och med stark vilja om att rösta fram representanter som ska göra deras röst hörd. I de kurddominerade område i norra Irak har valdeltagandet varit lägre än väntat, enligt lokala medierapporter. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!