Kassem Hamadé
Allt började för snart två månader sedan när en lokaltidning i Irak publicerade uppgiften om att al-Shammari har dubbelt medborgarskap - irakiskt och svenskt. Enligt irakisk lag bör han säga upp sitt svenska medborgarskap för att bli minister. Varken han eller resten av Iraks makthavare, varav majoriteten innehar minst två medborgarskap, skulle gå med på att överge möjligheten att ta del av förmåner från ett annat land.
I al-Shammaris fall utreds han i Sverige för bidragsfusk. Det handlar om småsummor ur en irakisk ministers perspektiv. Trots det väljer al-Shammari att försvara sig med hjälp av konspirationsteorier som sprids i diktaturländer i arabvärlden.
Han avslutar sitt pressmeddelande med att lägga skulden på ”tredje parten” som ”ligger bakom och som är känd för sin dominans av media och tidningar i världen”. Läs: judar. Allt bara för att han vägrar erkänna att han utreds för bidragsfusk. Bidrag som han inte ens behöver.
Najah al-Shammari är försvarsminister i ett land som just nu är drabbat av våldsamma protester. De registrerade dödsfallen ligger på cirka 360 personer medan de skadade är fler än 6 000. Mörkertalet är mycket större, enligt fredliga aktivister inne i Irak. Den irakiska regeringen har i snart två månaders tid försökt med olika medel för att få stopp på protesterna. Man har stängt ner internet. Arresterat tusentals aktivister. Civila har dödats i direkta sammandrabbningar med militär och mils. Al-Shammari påstår att han har gett order till armén att stå bakom demonstranternas krav och skydda dem. Han påstår att en annan grupp skjuter mot både demonstranterna och säkerhetsstyrkorna. I skrivande stund nås jag av uppgiften att två unga män dödades i sammandrabbningarna i staden al-Nasiriyya i södra Irak. Hela dagarna kommer uppgifter om dödade demonstranter. Vill al-Shammari göra demonstranterna en tjänst kan han avgå i protest mot våldet som riktas mot demonstranterna. Han lär inte göra det.
Det skulle kunna stämma om det hade skett vid enstaka tillfällen. Han hade kunnat ge order till armén att försvara demonstranterna mot den påstådda tredje parten med militära medel. Men, protesterna täcker alla städer i både den shiadominerande södern och huvudstaden Bagdad. Dödsfallen har inträffat i flera olika städer i södra Irak. Var fanns al-Shammaris soldater när de fredliga demonstranterna sköts ihjäl av både skarp ammunition och tårgasbomber? Det är sant att regeringen i Irak får stöd av Iranlojala milisstyrkor. Men, även dessa ligger under försvarsdepartementet.
Tårgasbomberna är också en historia i sig. Vi har sett flera filmer på unga män som träffas av tårgasbomber. Bomberna är så kraftiga att de borrar sig in i ens huvud eller nacke, fastnar där och exploderar. Bottenlös brutalitet. Ministern försvarar sig med att han inte importerat dessa tårgasbomber utan att de fanns hos militären innan han tillsattes som minister. Samtidigt: De används ändå. De är tre gånger tyngre än vanliga tårgasbomber, vilket gör dem till riktiga granater som dödar.
Eftersom al-Shammari skyller på judar när han anklagas för bidragsfusk - vilka medel kommer han att använda sig av mot en mor, far eller fru till ett av offren som dödades med explosiva tårgasgranater?