Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Karin Sörbring

Zara Larsson är befriande kaxig

Zara Larsson.
Foto: /All Over Press

"Jag tänker inte acceptera att jag bara är en liten droppe i ett väldigt stort hav. Jag tänker bli odödlig, på riktigt alltså".

Så börjar den 17-åriga artisten och sociala medier-stjärnan Zara Larsson sitt sommarprat.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det skulle kunna uppfattas som drygt, men när det gäller tjejen som redan som tioåring kammade hem segern i TV4:s "Talang 2008" och som toppat listor världen över med hiten "Uncover" så känns det inte helt orealistiskt när hon deklarerar att hon "vill bli legend som Elvis Presley". Nu är det tack och lov inte bara för att vinna en Grammy eller fem och bli svinrik som Zara Larsson strävar efter detta, nej hon vill även rädda världen, förklarar hon.

Och när en människa brinner så starkt, är så påläst och lyfter blicken från det egna perspektivet och väver in globala aspekter på jämställdhetskampen kan jag ha överseende med en del tvärsäkerhet.

I grunden kan det vara svårt för riktigt unga sommarvärdar att konkurrera med fantastiska sommarprat som de Mona Malm och Hédi Fried bjudit på i år. Jag minns med fasa ett år då en ung person berättade om sitt livs största trauma som verkade vara en stukad fot. Zara Larsson är van att uttrycka sig, men det känns ändå klokt av "Sommar i P1"-redaktionen att Henrik Johnsson, som producerat Anja Pärsons legendariska "Sommar i P1" och som bidrog till att fjolårets frågetecken PewDiePie blev riktigt tillgänglig och underhållande, är behjälplig med dramaturgin även denna gång.

Zara är befriande kaxig, "vägrar att klappa patriarkatet medhårs" och "vill göra det obekvämt för att folk ska vakna och engagera sig".

Jag tycker kanske att passagen om att få sitt hjärta krossat hade vunnit på om Zara hade blivit ännu mer personlig och givit oss mer detaljer, men detta var ett väldigt bra "första sommarprat".

För som Zara signalerar så lär vi få höra mer av denna artist, såväl på topplistor och Twitter som i Sveriges mest kreddiga radioprogram.

Programmet

INLEDNINGEN:

Kort och kärnfullt. "Alla kedjor som jag burit kommer ryka. Det börjar med mig", säger Zara. Och så Adam Tensta & Co:s låt på det.


KÄNSLORNA:

Berättar skickligt och levande om ett par tågolyckor, om kärleken till föräldrarna och om en tolvårig flicka i Afghanistan som fått benen förstörda sedan man hällt bensin på henne för att hon vägrat gifta sig med en mycket äldre man. Också starkt att höra hur Zara adresserar dem som säger att de vill våldta och skada henne.


SKRATTEN:

Dräpande kommentarer som "det är väl inte raketforskning att konstatera att killar visst har känslor trots att de har något som dinglar mellan benen" gör att budskapet når ut ännu bättre.


MUSIKEN:

Förklarar att hon liksom Elvis Presley vill bli en legend och spelar "Jailhouse Rock" och berättar hur tagen hon blev av Whitney Hustons "I Will Always Love You". Och så känns det helt rätt att Zara spelar sin egen "Uncover", som legat etta i hela Norden och sålt sex gånger platina. Det blir en lektion i feminism med Sivana Imams "I min zon".


AVSLUTNINGEN:

Härligt självförtronde! Zara deklarerar att hon vill sälja 40 miljoner album, vinna en Grammy eller fem, ha ett eget skivbolag, bli multimiljardär och rädda världen. Sedan konstaterar hon att detta är hennes första "Sommar i P1" (med tydlig avisering om att vi kan vänta oss fler) och spelar "Legend" med Drake.

Låtlista

"Det börjar med mig (Fatta man)" - (Adam Tensta, Zacke, Erik Rapp & Parham), "Jailhouse Rock" (Elvis Presley), "I Will Always Love You" (Whitney Huston), "Stolen Dance" (Milky Chance), "Uncover" (Zara Larsson), "Train Kept a-Rollin'" (Aerosmith), "Poetic" (Seinabo Sey), "I min zon" (Silvana Imam), "Bâtard" (Stromae), "Some Die Young" (Laleh), "Run The World (Girls)" (Beyoncé), "Nothing Can Change This Love" (Erik Hassle), Legend (Drake).