K-G Bergström
”Steget mellan demokrati och diktatur är inte längre än ett riksdagsbeslut i maj, ett val och ett riksdagsbeslut i oktober”, sa M:s partisekreterare Gunnar Strömmer.
På mindre än ett halvår skulle alltså vår demokrati kunna vara ett minne blott.
Förutsättningen är förstås att vårt land skulle få en auktoritär regering som i Ungern och Polen, där regimerna ökar kontrollen över rättssystemet.
Nu borde i och för sig risken för att Sverige ska få en så auktoritär regering att den ger sig på det heliga rättssystemet vara liten. Men det vore naivt att tro att det inte kan ske, sa Strömmer – som man kan förmoda skulle bli justitieminister i en eventuell Alliansregering efter valet – i Ekot.
LÄS ÄVEN: Moderaterna tappar kraftigt
Även om SD förstås inte på något vis pekas ut, så kan det nog inte uteslutas att det finns farhågor att ett stort och mäktigt SD inte skulle vara ett tillräckligt värn av ett oberoende rättsväsende. Det finns, vad jag vet, inga som helst indikationer på att Jimmie Åkesson har några såna avsikter. Men det är ändå känt att flera före detta SD-toppar ser Ungern som en så attraktiv stat att man till och med flyttat dit eller planerar att göra det (Erik Almqvist och Kent Ekeroth).
Men Moderaterna anser inte ens att dagens domstolssystem i Sverige är tillräckligt säkert. Partiet vill ha större avstånd mellan regering och domstolar. Man vill ha ett fristående domstolsråd där majoriteten är domare. Det rådet ska utse Domstolsverkets chef, inte som i dag regeringen. Beslut om till exempel avskedande av domare bör inte heller fattas av organ som lyder under regeringen. Det sker i dag av Statens ansvarsnämnd.
Moderaterna är också uppenbart bekymrade över Lagrådets ställning. Det är ett råd av höga jurister som bedömer om lagförslag är förenliga med grundlagarna och rättsordningen i övrigt. Nuvarande regering har fått hård kritik för att vid flera tillfällen ha struntat i förödande kritik från de höga juristerna. De skrev till exempel om förslaget till så kallad gymnasieamnesti för de 9000 ensamkommande: ”Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”. Men kritiken var också hård mot regeringsförslagen om samtyckeslag och vinsttak i välfärden.
LÄS ÄVEN: Moderaterna vill förbjuda moralpoliser
Nu vill inte heller M ge Lagrådet någon vetorätt. Åren i regeringsställning har nog satt sina spår. Men partiet vill försvåra för regeringar att utan vidare köra över rådet. Man antyder att det kan behövas kvalificerad majoritet för att gå emot Lagrådet, när det har ansett att regeringsförslag strider mot grundlagarna .
Tillbaka till risken för att på laglig väg införa diktatur. I dag räcker det med två riksdagsbeslut med enkel majoritet plus ett mellanliggande val för att ändra våra grundlagar. M är nu inne på att det kanske bör krävas kvalificerad majoritet bakom riksdagsbesluten och att det inte som i dag kan räcka med ett extraval mellan de två riksdagsbesluten utan ett ordinarie val.
Eftersom det är 14 år sen den senaste grundlagsberedningen tillsattes, borde det kunna finnas stöd för en ny utredning. Däremot lär det bli omfattande strid om M:s antydda förslag. Jag har svårt att tro att S skulle gå med på att göra det svårare att köra över Lagrådet. Frågan är om partiet ens vill släppa den indirekta kontrollen via Domstolsverket.