Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
K-G Bergström

Valresultatet är anmärkningsvärt

Norge har ibland kallats annorledeslandet.

Framför allt när det gäller EU så har Norge varit annorlunda än de flesta europeiska länder.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Gårdagens valresultat är också anmärkningsvärt. Landet har en arbetslöshet på cirka 3 procent. Något som vi svenskar bara kan drömma om. En stadig tillväxt och en skattekista från oljeinkomsterna som norrmännen kommer att kunna glädjas åt i generationer. Ändå röstar detta folk bort sittande regering.

För Fredrik Reinfeldt är Høyres valseger källa till både glädje och oro. Det är naturligtvis roligt för honom att systerpartiet gör ett så starkt val och får bilda regering. Inte minst som partiledaren Erna Solberg gjort studieresa till Sverige för att lära av de svenska Moderaterna. De har också inspirerat henne till att förflytta det redan tidigare ljusblåa partiet ännu längre in mot mitten. Inga dramatiska skattesänkningar, inga brutala ingrepp i välfärden. Visst vill hon ha fler privata inslag i den. Men hon anses inte vara beredd att släppa loss några riskkapitalister.

Det bekymmersamma för vår svenske statsminister är att det norska valet påminner om det svenska 2006. Hygglig ekonomi men väljarna hade tröttnat på sittande regering. Det kan mycket väl vara Fredrik Reinfeldts tur nästa gång.

Inte heller för Stefan Löfven är förstås valet i broderlandet något att jubla över. Pinsamt nog gjorde inte de svenska socialdemokraterna mycket för att hjälpa sitt utsatta parti. Den högsta socialdemokraten som deltog i valkampanjens slutskede var Veronica Palm. Löfven höll sig hemma, trots att partiledarkollegan Stoltenberg gästade honom på partikongressen i april.

Ändå kan norska valet ge S-ledaren nya argument. Se där hur det går när Socialdemokraterna går i koalition med andra partier. Inte minst Vänsterpartiets motsvarighet i Norge, SV, kan han säga.

Löfven har också fått ett nytt argument, när Reinfeldt kräver honom på svar om vem han ska regera med om S vinner. Hittills har S-ledaren inte velat ge något sånt besked. Nu kan han säga att han tänker göra som de borgerliga i Norge. Avgöra regeringens sammansättning först efter valet.

Självklart kommer också Fremskrittspartiets väntade befordran till regeringsparti att användas i den svenska debatten. Det kommer att dras paralleller till Sverigedemokraterna. Både av dem själva och partier på vänsterkanten. Men det är en diskutabel hopkoppling.

FrP har ett ädlare ursprung än SD. Det uppstod som ett protestparti mot alkoholskatter för så där 40 år sen. Det är ett traditionellt högerpopulistiskt parti utan bruna rötter.

Tillbaka till valresultatet. Det var förstås inte bara väljartrötthet som fällde Stoltenberg. Det finns också en frustration över att detta rika land inte har bättre fungerande sjukvård och dyra och otillräckliga kommunikationer.

Ändå förtjänar Jens Stoltenberg beröm för att inte lättsinnigt ha öppnat kranarna på oljefonden, trots att det kunde ha räddat honom kvar som regeringschef.